Jätteknölkalla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amorphophallos titanum
Crius på Bergianska trädgården i Stockholm i blomning 2013
CriusBergianska trädgården i Stockholm i blomning 2013
Systematik
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Alismatales
Familj Kallaväxter
Araceae
Underfamilj Aroideae
Släkte Amorphophallus
Art A. titanum
Vetenskapligt namn
§ Amorphophallus titanum
Auktor (Becc.) Becc. ex Arcang.
Hitta fler artiklar om växter med

Jätteknölkalla, Amorphophallus titanum, är en blomväxt i knölkallasläktet är den växt som har den största blomställningen.

Jätteknölkallan är känd för sin starka lukt, som påminner om ett ruttnande djur. Jätteknölkallan växer vilt i öppningar i regnskogar på kalkrika kullar på västra delen av Sumatra i Indonesien, i ett område något större än Småland. Lokalbefolkningen kallar den bunga bangkai, som betyder "kadaverblomma".

Jätteknölkallan upptäcktes och beskrevs första gången av Odoardo Beccari 1878. Namnet på latin, Amorphophallus titanum, betyder "formlös jättefallos".

Jätteknölkallans blomställning kan bli upp till tre meter hög. Ståndare och pistill växer på samma blomställning. För att undvika självpollinering blommar de med två–tre dagars mellanrum. Blomning sker mycket sällan i naturen, och än mer sällan vid odling då det tar runt 15 år från sådd till första blomningen. Vid blomning blottas blommans röda färg och en stark lukt av ruttnande däggdjur sprids. Blomman blir dessutom varm, runt människans kroppstemperatur. Kombinationen av dessa egenskaper skapar illusionen av ett ruttnande kadaver, vilket attraherar asätande skalbaggar som lockas in i blomman och pollinerar den.

Jätteknölkallan är svår och tidskrävande att odla, vilket gör den eftertraktad bland avancerade odlare.

Jätteknölkallor i odling[redigera | redigera wikitext]

Se också: Bergianska trädgårdens jätteknölkallor

Botaniska trädgårdar världen över ingår i ett nätverk för att odla och bevara jätteknölkallor,[1] bland andra Bergianska trädgården i Stockholm och Göteborgs botaniska trädgård. Omkring 180 blomningar av odlade exemplar bedöms ha skett efter den första sådana blomningen i Kew Gardens 1889.[2] Fyra jätteknölkallor har blommat varsin gång i Sverige. Första gången var i maj 1935 i Bergianska trädgården och därefter i juli 2005 i Göteborg samt i maj 2011 och i juli 2013 i Stockholm.

Popularitet[redigera | redigera wikitext]

Jätteknölkallan odlas i ett fåtal exemplar av botaniska trädgårdar världen över, och dess sällsynta blomningar, totalt hittills omkring ett hundra i odling, drar stora skaror besökare. Universitet i Basel fick 25.000 besökare vid en blomning i april 2011[3] och botaniska trädgården i Bonn registrerade fler än 16.000 besökare under en tre dagarsblomning.[4] När jätteknölkallan Cronus blommade i Bergianska trädgården i Stockholm 2011 registrerades 7.000 besökare.

David Attenborough populariserade jätteknölkallan i sin tevedokumentär The Privat Life of Plants, vilken premiärvisades på BBC i Storbritannien i januari-februari 1995. I den tredje delen, Flowering, ägnas ett avsnitt åt denna växt. Filmavsnittet spelades in 1993 under en expedition till västra Sumatra, vilken organiserades av James R Symon och vid vilken också samlades in frön av Simon från en planta. Dessa frön har senare spridits till olika botaniska trädgårdar och är ursprunget till bland andra Bergianska trädgårdens jätteknölkallor.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Tidskiften Aroideana volym 19, utgiven av International Aroid Society (Internationella sällskapet för kallaväxter), är ägnad släktet Amorphophallus


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Om jätteknölkallor på Göteborgs botaniska trädgårds webbplats, läst 2013-07-12
  2. ^ En ofullständig lista på engelskpråkinga Wikipedia anger sammanlagt 179 blomningar, University of Wisconsins uppger på webbsidan http://www.uwrf.edu/CAFES/CorpseFlower.cfm, läst 2013-07-12, att ett hundratal blommor i odling anses ha blommat
  3. ^ Die Titanwurz blüht und kann besichigt werden på Universitets i Basel webplats 19 november 2011
  4. ^ National Geographics webbplats 18 juli 2003, läst 2013-07-12

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]