Jätteräkor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tillagade jätteräkor

Jätteräkor är ett samlingsnamn för ett antal stora räkor som lever i tropiska hav. Tigerräkor[förtydliga] är namnet på den art som är vanligast bland jätteräkorna i handeln. Jätteräkor har blivit en alltmer efterfrågad delikatess i den rika världen, vilket har lett till att en stor industri med fiske eller odling av jätteräkor växt fram i flera tropiska länder. Det är idag en av världens snabbast växande industrier. Jätteräkindustrin har blivit kritiserad både för miljöförstöring och för sina sociala effekter.

Sverige importerar runt 2000 ton jätteräkor om året, varav 80% går till restauranger och andra storkök (Råd & Rön 2003).

Miljöeffekter[redigera | redigera wikitext]

Storskalig produktion av jätteräkor kan ske antingen genom havsfiske eller räkodling. Räkodlingar anläggs ofta i mangroveskogsområden, men på senare tid har även ren jordbruksmark börjat användas. Alla dessa produktionssätt är förknippade med stor miljöpåverkan.

Havsfiske[redigera | redigera wikitext]

Vid havsfiske tillämpas bottentrålning. Då är jätteräkor en mycket liten del, ungefär 5-6%, av alla fiskar och skaldjur som trålen tar upp. Resten kastas överbord igen men överlever normalt inte. Trålen river också sönder vegetationen på havsbottnen och förstör korallrev. Sammantaget leder bottentrålning till att mängder av fisk och andra skaldjur dödas, och att marina livsmiljöer förstörs.

Ett alternativ är att fiska med nät som hänger fritt i vattnet som därmed inte skadar bottnar. Fiske efter jätteräkor på detta sätt är certifierat av organisationen Friend of the sea.[källa behövs]

Produktion av räkyngel[redigera | redigera wikitext]

Produktion av räkyngel kan ske på tre olika sätt:

  • Fångst av vilda räkyngel. Bifångsten är enorm, bara ett på tusen fisk- och skaldjursyngel är ett jätteräkyngel.
  • Fångst av vilda honor med ägg. En sådan hona är värd 50-100 USD vilket visar hur ovanliga de är. För att få honan att släppa sina ägg, krossar man hennes ena öga, vilket dessutom har kritiserats för djurplågeri.
  • Uppfödning av yngel i fångenskap. Hittills har man inte lyckats föda upp jätteräkor i fångenskap mer än någon enstaka generation. Uppfödningen är alltså beroende av ständig tillförsel av nya, vilda räkor.

Räkodling[redigera | redigera wikitext]

För räkodling krävs yngel. Produktion av räkyngel är ett eget kapitel med stor miljöpåverkan, se ovan. Det krävs också olika giftiga preparat och antibiotika för att upprätthålla de koncentrerade populationer som dammarna innehåller. Det har hänt att räkor som importerats till Sverige innehållit antibiotika som kan ge aplastisk anemi, en livshotande benmärgssjukdom. Dock står de största problemen med antibiotika troligen att finna i utsläpp från dammarna. Effekterna av dessa utsläpp på livet i havet och på fiskens tjänlighet som människoföda är ännu ganska dåligt undersökta. Efter 5-7 år går det inte att hålla sjukdomarna stången i odlingsdammarna, utan räkodlingen måste överges och ny mark röjas. Områden som förut gett en varaktig bioproduktion blir därigenom förstörda. Detta gör intensiv räkodling till en i hög grad ohållbar produktionsform. Beroende på om odlingarna förläggs till mangroveskog eller odlingsmark tillkommer olika ytterligare påverkan på miljön, se nedan.

Räkodling i mangroveskog[redigera | redigera wikitext]

Vid räkodling i mangroveskog avverkas träden för att ge plats åt odlingsdammar. Det är huvudorsaken till att över 50% av jordens mangrovebestånd har försvunnit. För Sydostasien och Karibien är förlusten 70-80%. Mangroveskogarna försvinner i ännu snabbare takt än jordens regnskogar.

Förlusten av mangroveskog har flera konsekvenser:

  • Mangrove är en mycket viktig barnkammare för marint liv. När skogen huggs ner, försämras fisket, både i själva skogen och i havet utanför.
  • Mangrove filtrerar och binder sediment från floder. Utan skog fortsätter slammet ut till korallreven som slammar igen och dör. Även detta försämrar fisket.
  • Mangrove skyddar mot vågerosion och översvämning. Utan skog ger en tsunami mycket större skador, och det kustnära jordbruket utsätts för mera salt från havet.
  • Mangrove producerar hårt och termitsäkert virke samt ved att elda med. Utan skog försvinner denna resurs för lokalbefolkningen.

Räkodling på jordbruksmark[redigera | redigera wikitext]

Vid räkodling på jordbruksmark görs åkrar om till dammar. Eftersom jätteräkorna kräver saltvatten, blir marken för salt för att därefter kunna återanvändas för odling.

Sociala effekter[redigera | redigera wikitext]

Räkodling är affärsmässigt intressant för företag som kan investera och bedriva en verksamhet under några år på en plats utan att behöva ta något ansvar för långsiktiga effekter. Till långsiktiga effekter räknas förstörd mark, försämrat fiske i havet, erosions- och översvämningsskador vid kusterna samt minskad tillgänglighet för lokalbefolkningen till kustområdet och dess resurser. En beräkning på ett antal studerade räkodlingar i Sri Lanka visade att försäljningspriset i Sverige borde ha varit det femdubbla för att kunna täcka lokalbefolkningens och miljöns uppoffringar för produktionen, och då var ändå inte kostnader för transporter, marknadsföring och försäljning medtagna.[1] Det innebär i ett helhetsperspektiv att den rika världen, i detta fall svenska konsumenter, vinner och Sri Lanka förlorar stort på sin räkexport i ett närmast kolonialt styrkeförhållande.[2]

Den fattiga lokalbefolkningen har normalt inte resurser att själva starta odlingar. Några kan få jobb på odlingar i sitt närområde, men lönen förefaller i allmänhet vara mycket låg. Det är inte ens säkert att de erbjuds några arbetstillfällen. Vid mer intensiva odlingar hämtas den mesta arbetskraften från mer avlägsna områden, medan lokala invånare på sin höjd erbjuds dåligt betalda och okvalificerade arbetsuppgifter.[3] Kustnära bönder kan utsättas för övertalning, hot och misshandel för att överlåta sin jord till räkodlare. I Bangladesh rapporteras att räkbolagen använt skjutvapen och granater för att tvinga till sig mark och att de har tyst stöd bland politiska makthavare.[4] Några få räkföretagare kan alltså bli rika på verksamheten, medan den fattiga kustbefolkning förlorar jord, fisk och skog för lång tid framöver.

En starkt pådrivande kraft är efterfrågan från den rika världen.[5][6] Styrkan i denna drivkraft ligger i att jätteräkor är gott, exotiskt, populärt och att allmänhetens kännedom om de negativa effekterna och förmågan att värdera dem är ganska liten.[källa behövs]

Hållbar och rättvis räkodling[redigera | redigera wikitext]

En jämförande studie mellan halvintensiv monokultur i Sri Lanka och extensiv polykultur i Filippinerna visade på flera faktorer som är viktiga om man vill uppnå ett hållbart och rättvist odlingssätt.[7] Rättvisa betraktas både på global nivå (nord – syd) och på lokal (lokalbefolkning – landets elit).

Det viktigaste är att motverka minskningen av mangroveskog, att involvera lokalbefolkningen och att reducera behovet av tillsatser utifrån. Av tillsatserna behöver speciellt beroendet av fossila bränslen, av industrikläckta yngel och av artificiellt framställt foder minskas. Extensiv odling i polykultur förefaller erbjuda de största möjligheterna till hållbarhet och rättvisa, men det måste i så fall förenas med bevarandet av mangroven.

Extensiv odling innebär lägre koncentration av räkor, vilket kräver mindre mängd tillsatser av artificiellt framställda yngel, foder, antibiotika och energi för vattenpumpar. Extensiva odlingar sköter sig i större utsträckning själva. De är mindre beroende av avancerad teknik, expertkunskaper och importerad arbetskraft vilket gör det lättare för lokalbefolkningen att bli delaktiga. Samtidigt så krävs det att mer mark tas i anspråk för att få fram samma mängd räkor.

Polykultur innebär att en damm innehåller flera olika slags djur, exempelvis både räkor, fisk och krabbor. Det minskar känsligheten för sjukdomar och därmed behovet av antibiotika. Det minskar också risken för konkurs om ett år blir dåligt för någon av djurarterna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bergquist 2008 sid 145-146 om att priset i butik borde vara minst det femdubbla om alla uppoffringar från lokalbefolkning och miljö hade inräknats.
  2. ^ Bergquist 2008 sid 149 om det djupt orättvisa värdeflödet mellan syd och nord med associationer till kolonialism. Kopplingar till kolonialism berörs även på sid 11.
  3. ^ Bergquist 2008 sid 21 om att arbetstillfällen sällan erbjuds lokalt vid mer intensiva odlingar.
  4. ^ svt.se 2007, avsnitt "Våld mot dem som står emot" om att räkbolag i Bangladesh sköt, kastade bomber och misshandlade bönder natt efter natt för att de inte ville upplåta sin mark.
  5. ^ SNF 2010,Mangrove skyddar och försörjer , uppdaterad 2010-02-24 (besökt 2010-06-09). Om odling av jätteräkor för export till rika länder.
  6. ^ Bergquist 2008 sid 11, 158 om att det är rika människor i den industrialiserade delen av världen som är räkkonsumenter, och sid 149 om det djupt orättvisa värdeflödet mellan syd och nord.
  7. ^ Bergquist 2008 abstract, sid 12, 13, 156-160 om de viktiga faktorerna.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]