Jättesländor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jättesländor
Fossil av jätteslända
Fossil av jätteslända
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Underklass Bevingade insekter
Pterygota
Ordning Jättesländor
Meganisoptera
Vetenskapligt namn
§ Protodonata
Auktor Brongniart, 1893
Hitta fler artiklar om djur med

Jättesländor (Meganisoptera) är en utdöd ordning av stora insekter som utvecklades under den senare delen av karbon fram till slutet av perm. Ordningen kallades tidigare Protodonata, "proto-Odonatan", för sin likhet och förmodade uppträdande och tidigaste släktskap med Odonata.[1] De flesta kända fossilen består endast av avtryck från vingar, men några fossil med bevarade avtryck av kroppsdelar och några få fossil av nymfer har också hittats. Fossilen visar att jättesländor på många sätt liknade stora trollsländor och de antas ha haft ett levnadssätt som liknade det trollsländorna har med vattenlevande nymfer. De fullbildade insekterna antas ha varit rovlevande.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

På grund av sin storlek antas det att de största jättesländorna var de dominerande flygande rovdjuren i de träsk, där de förekom.

Fastän flertalet bara var obetydligt större än moderna trollsländor, hör Jättesländorna till de största kända insekterna som någonsin levt på jorden. Ordningen omfattar fossil av jättesländan Meganeuropsis permiana som visar att denna slända kunde ha ett vingspann på upp till 71 centimeter.[2] En annan jätteslända som kunde ha ett vingspann på omkring 70 centimeter var Meganeura monyi. Denna jätteslända var den första att beskrivas vetenskapligt, av Charles Brongniart.

Klimatiska och andra levnadsförutsättningar[redigera | redigera wikitext]

Amerikanska forskare har detaljstuderat sambandet mellan jättesländornas storlek och de förhistoriska syrehalterna i atmosfären. Man fann belägg för att de utvecklades under en tid då syrehalten i atmosfären var ovanligt hög och ökande under Karbon och Perm med början för 350 miljoner år sedan.[3][4] I slutet av jura- och början av kritaperioden, för omkring 150 miljoner år sedan, steg dock syrehalterna plötsligt samtidigt som jättesländorna blev allt mindre. Det sammanfaller klart i tiden med fåglarnas evolution. Dinosaurier började utvecklas till fåglar vid denna tid. Den tidigaste kända fågeln, Archaeopteryx, föddes under yngre jura, men var inte särskilt skicklig flygare. Jättesländorna dog ut på grund av konkurrensen, när dinosaurierna hade utvecklats till fåglar med tillräckligt god flygförmåga. Sländorna försvagades och det tidigare starka sambandet mellan atmosfärens syrehalt och jättarnas storlek bröts. Det blev den främsta orsaken till att jättesländorna successivt började krympa till ett allt mindre format.[5][6]

Enligt forskarna är det troligt att även utvecklingen av fladdermöss och massutrotningen på jorden i skiftet mellan yngre krita och paleocen för ungefär 65 miljoner år sedan, bidragit till att slutligt avgöra jättesländornas öde.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Kladogram[redigera | redigera wikitext]

Det fylogenetiska trädet av ordningar och underordningar hos Meganisoptera enligt Bechly (2002):[7]

Odonatoptera

utdöd Geroptera (endast utdöda Eugeropteridae)


Holodonata

utdöd Eomeganisoptera (endast utdöda "Erasipteridae")




utdöd Meganisoptera




utdöd Campylopterodea (endast utdöda Campylopteridae)




utdöd Protanisoptera




utdöd Triadotypomorpha (endast utdöda Triadotypidae)




utdöd Triadophlebiomorpha




utdöd Protozygoptera




utdöd Archizygoptera




utdöd Tarsophlebioptera (endast utdöda Tarsophlebiidae)


Odonata

Zygoptera




utdöd Sieblosiidae


Epiprocta (= Epiproctophora)

utdöd Isophlebioptera




Anisozygoptera (= Epiophlebioptera, begränsad till recenta Epiophlebiidae)




utdöd Heterophlebioptera




utdöd Stenophlebioptera




Anisoptera





















Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Odonata i Encyclopædia Britannica online. Encyclopædia Britannica Inc. (2012). läst 3 jan 2014
  2. ^ Grimaldi & Engel (2005) sid.175
  3. ^ Anna Lindström; Karbon, Naturhistoriska riksmuseet.
  4. ^ Steven L. Chown;Biotic interactions modify the effects of oxygen on insect gigantism, PNAS, vol. 109 no. 27 (2012-07-03).
  5. ^ O. Lindström; Fåglarnas födelse blev jättesländornas fall, Sydsvenskan (2012-06-07).
  6. ^ Matthew E. Clapham & Jered A. Carr;Environmental and biotic controls on the evolutionary history of insect body size, PNAS (2012-04-27).
  7. ^ Bechly, G. (2002): Phylogenetic Systematics of Odonata. in Schorr, M. & Lindeboom, M., eds, (2003): Dragonfly Research 1.2003. Zerf - Tübingen. ISSN 1438-034x (CD-ROM)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]