Jöns Svanberg
Jöns Svanberg, född den 6 juli 1771 i Ytterbyn i Nederkalix, död den 15 januari 1851 i Uppsala, var en svensk präst, naturvetare och idrottsfrämjare.
Svanberg föddes i ett allmogehem i Nederkalix. Hans syster var mor till orientalisten Henrik Gerhard Lindgren .[1] Han fick sin första skolgång i Torneå. Vid 16 års ålder kom han till Uppsala universitet, där han 1789 knöts till observatoriet och 1794 disputerade, varefter han blev docent i matematik. Under sin studietid var han även kurator för den Västerbottniska nationen. År 1803 förordnades han till Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA:s) astronom. År 1806 blev han professor i fältmätning och 1811 professor i matematik.
Svanberg var ledamot av KVA från 1798, och akademiens sekreterare 1803 till 1811.[2] Han var också ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala från 1798, och societetens sekreterare från 1829, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien från 1802, ledamot av Kungliga Lantbruksakademien från 1815 samt ledamot av Franska institutet från 1815 och ledamot i ytterligare utländska vetenskapliga och lärda samfund.[3]
Åren 1801–03 utförde Svanberg omfattande gradmätningar i nordligaste Sverige och fick bland annat därför ett förnämligt franskt astronomiskt pris. Hans forskningsverksamhet gällde i övrigt pendelförsök, försök för bestämmande av mått, mål och vikt samt hypoteser rörande världsrymdens temperatur.
År 1841 tog Svanberg avsked som professor och utnämndes till teologie doktor och verkade härefter som kyrkoherde i pastoratet Alunda i närheten av Uppsala. Han avled 1851 i Uppsala.
Svanberg grundade år 1796 simföreningen Upsala Simsällskap, som är Sveriges äldsta idrottsförening och sannolikt världens äldsta simförening. Jöns Svanberg ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild utförd av Johan Gustaf Sandberg.
Svanberg var gift med Margareta Elisabet Merckell,[4] och far till Lars Fredrik och Adolf Ferdinand Svanberg
Källor [redigera]
- ^ Svenskt biografiskt handlexikon II, p 74
- ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1921)
- ^ Svanberg, Jöns i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1918)
- ^ Svenskt biografiskt handlexikon II, p 563
| Företrädare: Benjamin Höijer |
Uppsala universitets rektor Vt 1812 |
Efterträdare: Nils Fredrik Biberg |
| Företrädare: Nils Fredrik Biberg |
Uppsala universitets rektor Ht 1819 |
Efterträdare: Johan Bredman |
| Företrädare: Sven Lundblad |
Uppsala universitets rektor Ht 1826 |
Efterträdare: Johan Bredman |
| Företrädare: Henrik Wilhelm Romanson |
Uppsala universitets rektor Vt 1834 |
Efterträdare: Johan Thorsander |
| Företrädare: Jacob Edvard Boethius |
Inspektor vid Östgöta Nation i Uppsala 1830–1841 |
Efterträdare: Vilhelm Fredrik Palmblad |
