Ja, vi elsker dette landet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ja, vi elsker dette landet
Anthem of Norway.jpg
i  Norge
Text Bjørnstjerne Bjørnson, 1864
Musik Rikard Nordraak, 1864
Antagen 1864
Musikexempel

Ja, vi elsker dette landet, egentligen Sang for Norge, är Norges nationalsång. Texten är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1859 och melodin komponerades 1864 av hans kusin Rikard Nordraak. Nordraak komponerade sången för manskör. Första gången Ja, vi elsker framfördes offentligt var den 17 maj 1864 i Eidsvoll, under firandet av Norges grundlags femtioårsjubileum. Senare på kvällen samma dag sjöngs Ja, vi elsker av studenter vid en större konsert i Christiania i Universitetets vestibul. Efter ändringar i texten fick den sin nuvarande form 1869. Ofta sjungs bara den första och de två sista verserna. Ja, vi elsker var förbjuden att sjunga under den tyska ockupationen av Norge, 1940-1945.[1]

Texten[redigera | redigera wikitext]

1.

Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem.
Elsker, elsker det og tenker
på vår far og mor
og den saganatt som senker
drømme på vår jord.
Og den saganatt som senker,
senker drømme på vår jord.

2.

Dette landet Harald berget
med sin kjemperad,
dette landet Håkon verget
medens Øyvind kvad;
Olav på det landet malte
korset med sitt blod,
fra dets høye Sverre talte
Roma midt imot.

3.

Bønder sine økser brynte
hvor en hær dro frem,
Tordenskiold langs kysten lynte,
så den lystes hjem.
Kvinner selv stod opp og strede
som de vare menn;
andre kunne bare grede,
men det kom igjen!

4.

Visstnok var vi ikke mange,
men vi strakk dog til,
da vi prøvdes noen gange,
og det stod på spill;
ti vi heller landet brente
enn det kom til fall;
husker bare hva som hendte
ned på Fredrikshald!

5.

Hårde tider har vi døyet,
ble til sist forstøtt;
men i verste nød blåøyet
frihet ble oss født.
Det gav faderkraft å bære
hungersnød og krig,
det gav døden selv sin ære –
og det gav forlik.

6.

Fienden sitt våpen kastet,
opp visiret for,
vi med undren mot ham hastet,
ti han var vår bror.
Drevne frem på stand av skammen
gikk vi søderpå;
nu vi står tre brødre sammen,
og skal sådan stå!

7.

Norske mann i hus og hytte,
takk din store Gud!
Landet ville han beskytte,
skjønt det mørkt så ut.
Alt hva fedrene har kjempet,
mødrene har grett,
har den Herre stille lempet
så vi vant vår rett.

8.

Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem.
Og som fedres kamp har hevet
det av nød til seir,
også vi, når det blir krevet,
for dets fred slår leir.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rikard Nordraak. Artikel i Norsk biografisk leksikon. Läst 2013-06-08