Jakob Benzelius

Ärkebiskop Jakob Benzelius
Jakob Benzelius
Kyrka	Svenska kyrkan
Stift	Göteborgs stift, biskop
Period	1731-1744
Företrädare	Erik Benzelius d.y.
Efterträdare	Georg Wallin d.y.
Stift	Uppsala stift, ärkebiskop
Period	1744-1747
Företrädare	Erik Benzelius d.y.
Efterträdare	Henric Benzelius
Född	25 februari 1683 i Uppsala
Död	19 juni 1747 i Stockholm

Jakob Benzelius, född 25 februari 1683 i Uppsala, död 19 juni 1747 i Stockholm, var en svensk teolog, professor, ärkebiskop, prokansler för Uppsala universitet och riksdagens talman för prästeståndet.

Jakob Benzelius var son till ärkebiskopen Erik Benzelius d.ä. och Margaretha Odhelia (1653–1693), vars mormorsfar var ärkebiskop Petrus Kenicius och kom från den s.k. Bureätten. De av syskonen som inte blev ärkebiskopar adlades för faderns förtjänster med namnet Benzelstierna.

Benzelius studerade först vid universitetet i Uppsala, där han 1703 blev filosofie magister och 1704 adjunkt på filosofiska fakulteten, men överflyttade 1706 till den teologiska. Han blev då kyrkoherde i Näs socken. Åren 1707-09 gjorde han utrikes resor, besökte flera universitet och ifrån Leipzig uppvaktade kung Karl XII, vilken då hade sitt högkvarter i Sachsen. Återkommen till Sverige sökte han förgäves flera pastorat, innan han 1718 kallades till Lund såsom professor i teologi, och blev då även kyrkoherde i Wallåkra och Stångby församlingar samt prost över Torne härad. Han utsågs till teologie doktor 1725. År 1731 utnämndes han till biskop i Göteborg. Hans bror Erik Benzelius d.y. utsågs till ärkebiskop 1743 men avled innan han hunnit tillträda posten. Jacob Benzelius blev då hans efterträdare, 1744.

Han hade i egenskap av teologisk författare stort inflytande på den andliga odlingen i Sverige, bland annat eftersom han därmed var universitetets prokansler. Hans läroböcker i teologi, särskilt hans Epitome repetitionis theologicæ (tryckt i flera upplagor från 1734, översatt 1737), anbefalldes av ständerna till bruk vid de offentliga läroverken och användes ett helt århundrade. Han bevistade nästan alla riksdagar 1719-47, där han tillhörde hattpartiet och där han såsom ärkebiskop var talman för prästeståndet. Han dog under 1746-47 års riksdag.

Han bekämpade pietismen och åtog sig 1726 på prästerskapets anmodan att lägga i dagen Johann Konrad Dippels verksamhet och väckte 1731 åter fråga om utgivandet av en "publica censura" över dennes läror. Han var 1728 drivande i processen mot Thomas Leopold. År 1734 fäste han prästerskapets uppmärksamhet på Erik Tolstadius verksamhet. Benzelius höll 1736 likpredikan över Jesper Svedberg. Såsom ärkebiskop vigde han kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, och döpte kronprins Gustav.

Jakob Benzelius hustru var Catharina Edenberg, dotter till diplomaten Mattias Edenberg och Margareta Clo, en ättling till ärkebiskoparna Johannes Canuti Lenaeus och Petrus Kenicius. Deras barn adlades på farbrödernas namn Benzelstierna. En dotter var gift med biskopen i Lunds stift, Johan Engeström, vilkas barn adlades med namnet von Engeström, en annan var gift Plaan. Benzelius grav återfinns i Uppsala domkyrka.

Bibliografi

• Epitome repetitionis theologicæ (1734)
• Repetitio theologica (1735)

Källor

• Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Benzelius, 3. Jakob, 1904–1926.

Företrädare: Carl Schultén	Rektor för Lunds universitet 1722	Efterträdare: Andreas Rydelius
Företrädare: Erik Benzelius d.y.	Biskop i Göteborg 1731–1744	Efterträdare: Georg Wallin d.y.
	Ärkebiskop i Uppsala 1744–1747	Efterträdare: Henric Benzelius