Jacob Branting (journalist)
| Jacob Branting | |
 | |
| Född | Hjalmar Jacob Branting 11 augusti 1930 Oscars församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 8 juli 2006 (75 år) Sankt Matteus församling, Stockholm |
| Yrke | Journalist, författare, översättare |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Maka | Elsa Heyman (g. 1953–2006; hans död) |
| Barn | Simon (f. 1955) |
| Släktingar | Georg Branting (far) Hjalmar Branting (farfar) |
Hjalmar Jacob Branting, född 11 augusti 1930 i Oscars församling, Stockholm, död 8 juli 2006 i Sankt Matteus församling, Stockholm,[1] var en svensk journalist, poet och översättare. Han var son till advokaten Georg Branting och Rina, ogift Lind,[2] samt sonson till Hjalmar Branting.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Efter fil. kand.-examen i litteraturvetenskap 1955 sökte sig Branting till pressen, och var en tid Dagens Nyheters korrespondent i London.[3] År 1958 anställdes han som kulturredaktör på Arbetarbladet i Gävle och knöt dit en rad framstående skribenter i början av karriären, bland andra Sven Delblanc och Jan Myrdal. År 1965 rekryterades Branting av Karl Vennberg till Aftonbladets kultursida, där han var en av de ansvariga för den så kallade Innerspalten.[4] Han lämnade tidningen 1995 efter en uppmärksammad konflikt om kultursidans omgörning, men fortsatte att publicera dagsverser, av vilka ett urval trycktes i boken Huller (1998).
Som poet hade debuterade Branting med den samhällskritiska men fint livsbejakande diktsamlingen Idag röd (1960). Betydande är också hans översättningar och tolkningar av protestsånger av Joe Hill, Chicho Ferlosio (”Den svarta tuppen”) och andra.
Han var från 1953 till sin död gift med filosofie magister Elsa Heyman (född 1930), dotter till förste bibliotekarie Harald Heyman och Stina, ogift von Unge.[2] En son till paret, Simon Branting (född 1955), var en tid gift med regissören Åsa Melldahl.[5]
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Idag röd (Rabén & Sjögren, 1960)
- Sova ifred (Rabén & Sjögren, 1962)
- Lilla läseboken (Rabén & Sjögren, 1966)
- 29 röster -67: 29 svenska författare (intervjuade av Jacob Branting, Björn Håkanson, Kjell Sundberg, FIB:s lyrikklubb, 1967)
- Huller (teckningar: Bengt Malmström, Ord & visor, 1998)
- Redaktör
- Svenskt 60-tal: ung lyrik (Prisma, 1965). Ny uppl. 1970 avsedd för skolbruk
- Dansk utgåva: Ny svensk lyrik: en antologi (1966)
- Lasse Lucidor: Dikter (FIB:s lyrikklubb, 1972)
- Översättningar
- En sång ett vapen: 6 spanska motståndssånger (arr. för sång med gitarr eller piano: Ulf Björlin, 1965)
- Joe Hill: Joe Hills sånger = The complete Joe Hill song book (under redaktion av Enn Kokk, översättningar av Jacob Branting och Rune Lindström, Prisma, 1969)
- Barrie Stavis: Joe Hill (The man who never died) (otryckt översättning och bearbetning för Svenska riksteatern 1978)
- Dick Bruna: Miffy går på museum (Nijntje in het museum) (Ordalaget, 2001)
- Dick Bruna: Vi har en orkester (Wij hebben een orkest) (Ordalaget, 2004)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ [a b] Branting, Jacob Hj, redaktör, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / 167.
- ^ Nilsson, Ulf Ivar (2002). För en lyckligare mänsklighet: 100 år med Arbetarbladet. Gävle: Arbetarbladet. Libris 8525927. ISBN 91-86114-01-8 (inb.)
- ^ Gunder Andersson (11 juli 2006). ”Jacob Branting har slagit sin sista serv”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/kultur/article10856674.ab.
- ^ Öhrström Kerstin, Andersson Sigrid, red (1988). "Melldahl, Åsa M, regissör, Sthlm" i Vem är hon: kvinnor i Sverige. Stockholm: Norstedt. sid. 320. Libris 12320739. https://runeberg.org/vemarhon/0320.html
|