Jacob Jonas Björnståhl
| Jakob Jonas Björnståhl | |
 Jakob Jonas Björnståhl, 1806. | |
| Född | 23 januari 1731[1] Näshulta församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 juli 1779[1] (48 år) Thessaloníki[1] |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Sysselsättning | Universitetslärare, orientalist[1][3], författare, filolog[3] |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Jonas Björnståhl, född 23 januari 1731 i Näshulta socken i Södermanland, död 12 juli 1779 i Thessaloníki, var en svensk orientalist och reseskildrare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
År 1753 blev Björnståhl student i Uppsala, sedan han under den största nöd och brist genomgått Strängnäs skola. 1761 blev han filosofie magister och kallades av Johan Ihre till docent i gotiska. År 1763 utgav han första delen av sin avhandling Decalogus hebraicus ex arabica dialecto illustratus och blev därefter docent i arabiska. Som handledare för Adolf Rudbecks två unga söner Adolf Fredrik och Carl Fredrik begav han sig 1767 till Paris, där han under tre års tid studerade orientaliska språk och gjorde bekantskap med många berömda män. Sedan for han med Carl Fredrik Rudbeck till Italien, och efter ett par års studier där utnämndes han till adjunkt i orientaliska språk vid Uppsala universitet. År 1776 befann han sig i Oxford, där han mottog Gustav III:s befallning att för vetenskapliga ändamål bege sig till Turkiet. År 1779 dog han i Saloniki.
BJörnståhl hade 1776 blivit utnämnd till extraordinarie professor i Uppsala och några månader före sin död till professor i orientaliska och grekiska språken vid Lunds universitet. Hans skrifter, som översatts till flera europeiska språk, utgörs av den ovannämnda avhandlingen samt Lettre touchant la version arabe des V livrés de Moyse (1772) och Resa till Frankrike, Italien, Schweiz, Tyskland, Holland, Ängland, Turkiet och Grekeland (1780–84, efter författarens död utgiven av Carl Christoffer Gjörwell den äldre.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Björnståhl, 1904–1926.- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Björnståhl, Jakob Jonas Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Jacob Jonas Björnståhl, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 15 mars 2016, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Ivar Schnell: Husby Rekarne kommun, Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning nr 20.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Björnståhl, Jacob Jonas; Callmer Christian (1960). Brev från en resa i Europa. Levande litteratur, 99-0208799-X. Stockholm: Natur och kultur. Libris 8075076
- Björnståhls resa, Europa och Konstantinopel 1767-1779, Johan Stenström, Carla Killander Cariboni, Catharina Raudvere, Vassilios Sabatakakis (2021), Makadam förlag, ISBN 978-91-7061-324-1.
- Esking, Erik (1989). Jacob Jonas Björnståhl: filosof och kristen. Skellefteå: Artos. Libris 824820. ISBN 91-7580-055-1
- Holm, Lars (1983). ”Brev till Jacob Jonas Björnståhl om ett besök i Konstantinopel/Istanbul”. Meddelanden / Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 1983(8),: sid. 5-33 : ill.. 0347-8068. ISSN 0347-8068. Libris 10250192
- Holm, Lars (2012). Fem uppsatser om Jacob Jonas Bjönståhls resa i Europa: på grundval av egna fotspårsresor och dokument i universitetsbibliotekets samlingar i Lund och andra arkiv. Skrifter utgivna av Universitetsbiblioteket i Lund, 0348-4572 ; N.F., 9. Lund: Universitetsbiblioteket, Lunds universitet. Libris 13512424. ISBN 978-91-7874-179-3
- Karlsson, Åsa (1998). ”Främling eller vän?: svenskar i Turkiet på 1700-talet”. Främlingar - ett historiskt perspektiv / Anders Florén & Åsa Karlsson (red.) (Uppsala : Historiska institutionen, Univ., 1998): sid. 73-87. Libris 2799511
- Lagerfelt, Carl-Gösta (1940). Jacob Jonas Björnståhl: orientalisten, forskningsresanden, brevskrivaren : en minnesruna. Klippan: Ljungberg. Libris 2758778
- Lagerfelt Carl-Gösta, Beerståhl Nils Fredrik, red (1989). Näshultasonen Jacob Jonas Björnståhl: två uppsatser. Eskilstuna: Näshulta hembygdsfören. Libris 866392
- Ruder, Åke (1999). ”220-årsminnet av Jacob Jonas Björnståhl samt 50-årsminnet av minnesstenens avtäckning i Näshulta.”. Näshultabygden (Julita : Näshulta hembygdsförening, [1988-]) 1999,: sid. 7-14 : ill.. ISSN 0284-3463. ISSN 0284-3463 ISSN 0284-3463. Libris 2879281
- Ruder, Åke (2001). ”Björnståhl, forskare och äventyrare i 1700-talets Europa.”. Sörmlandsbygden (Nyköping) (Nyköping : Södermanlands hembygdsförbund, 1932-) 2001 (69),: sid. 77-90 : ill.. ISSN 0349-0297. ISSN 0349-0297 ISSN 0349-0297. Libris 3306179
- Zetterstéen, K.V.: Jacob Jonas Björnståhl i Svenskt biografiskt lexikon (1924)
- Östergren, Stefan (1998). ”Om Björnståhl-Rudbeck-papper i Antikvarisk-topografiska arkivet.”. Arkiv, samhälle och forskning (Stockholm : Svenska arkivsamfundet, 1953-) 1998:1,: sid. 51-56 : ill.. ISSN 0349-0505. ISSN 0349-0505 ISSN 0349-0505. Libris 2715159
- Österling, Anders (1947). Jacob Jonas Björnståhl: minnesteckning. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361. Stockholm: Norstedts. Libris 171808
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|