Jacob W.F. Sundberg

Från Wikipedia
Jacob W.F. Sundberg
Född29 maj 1927[1]
Kungsholms församling[1], Sverige
Död27 juli 2023 (96 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningAkademiker
ArbetsgivareStockholms universitet
FöräldrarHalvar Sundberg
Margit Sundberg
SläktingarMalin Falkenmark (syskon)
Brita Sundberg-Weitman (syskon)
Johan Sundberg (syskon)
Redigera Wikidata

Jacob Vilhelm Fredrik Sundberg, född 29 maj 1927 i Stockholm,[2] död 27 juli 2023 i Engelbrekts distrikt i Stockholm,[3][4] var en svensk professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jacob W.F. Sundberg var son till professor Halvar Sundberg och Margit Hammarberg samt bror till professor Johan Sundberg, professor Malin Falkenmark och lagmannen Brita Sundberg-Weitman.

Han studerade vid Uppsala universitet där han blev jur.kand. 1948. Han inledde sin rättsvetenskapliga bana inom transporträtten och disputerade 1962 för juris doktorsgraden vid Stockholms universitet på avhandlingen Air charter: a study in legal development och blev samma år docent vid Stockholms universitet. Sundberg var preceptor i civilrätt vid Stockholms universitet 1963–1970 och professor i allmän rättslära 1970–1993. Han verkade också som gästprofessor i New York 1968, Sydney 1977, Boston (Fletcher School of Law and Diplomacy) 1982 och Akron 1986. Han utnämndes 1976 till docent i lufträtt vid Åbo Akademi i Finland.[2]

Jacob W.F. Sundberg var reservofficer med kaptens tjänstegrad och han invaldes 1967 i Kungliga Örlogsmannasällskapet som korresponderande ledamot.[5] Därefter var Sundberg verksamhetsledare för Institutet för Offentlig och Internationell Rätt, IOIR, i Stockholm.

Rättspatos[redigera | redigera wikitext]

Sundberg gjorde sig känd i den allmänna debatten som en kraftfull förespråkare för medborgerliga rättigheter och rättssäkerhet samt som en skarp kritiker av maktmissbruk från myndigheters sida gentemot enskilda. Han engagerade sig starkt i den uppmärksammade rättegången inför Europadomstolen i Strasbourg, som två fastighetsägare från Stockholm, Sporrong och Lönnroth, drev mot den svenska staten i ett mål rörande huruvida den då gällande svenska lagstiftningen, kallad Lex Norrmalm, avseende fastighetsexpropriering, var förenlig med Europakonventionens egendomsskydd. Europadomstolen biföll Sporrong och Lönnroths talan i en dom 1982.[6] Som en följd härav tvingades Sverige förändra lagstiftningen i sådan riktning att den skulle stå i överensstämmelse med Europakonventionen. I ett senare avgörande av domstolen befanns svenska staten vara skadeståndsskyldig gentemot Sporrong och Lönnroth, då staten inte hade fullgjort sina förpliktelser i enlighet med konventionen, vilket hade åsamkat Sporrong och Lönnroth skada.[7]

Det Sporrong-Lönnrothska Priset[redigera | redigera wikitext]

I början av 1980-talet initierade Sundberg Tävlingen om det Sporrong-Lönnrothska Priset, vilket sedan 2004 kallas den Nordiska Rättegångstävlingen om de Mänskliga Rättigheterna. Syftet var att ge nordiska studenter en grundläggande förståelse av Europakonventionens praktiska tillämpning.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Ett urval av Jacob W.F. Sundbergs verk är följande:

  • Jacob W.F. Sundberg, Air Charter - a Study in Legal Development, Norstedts, Stockholm, 1961.
  • Jacob W.F. Sundberg, Om ansvaret för fel i lejt gods, Norstedt, Stockholm, 1966.
  • Jacob W.F. Sundberg, Teleologisk metod och fair play: inauguralföreläsning i allmän rättslära den 11 september 1970, Fritzes, Stockholm, 1970.
  • Jacob W.F. Sundberg, The Swedish philosopher Axel Haegerstroem and his relationship to Finland’s struggle to preserve her legal order, 1899–1917, Fred B. Rothman, Littleton, Colo. 1983, ISBN 0-8377-1129-0.
  • Jacob W.F. Sundberg, Fr. Eddan t. Ekelöf: repetitorium om rättskällor i Norden, Juristförlaget, Institutet för offentlig och internationell rätt, Stockholm, 1990, ISBN 91-7598-461-X.
  • Jacob W. F. Sundberg(Författare), Fredrik G. E. Sundberg(Medarbetare), Lagen och Europakonventionen, Juristförlaget, 1992, ISBN 91-7598-542-X.
  • Jacob W.F. Sundberg, Om doktrinen: avskedsföreläsning 29.9.1993, Institutet för offentlig och internationell rätt, Stockholm, 1993, ISBN 91-87112-98-1.
  • Jacob W.F. Sundberg, High-tax imperialism, Institutet för offentlig och internationell rätt, Stockholm, 2000, ISBN 91-88760-24-3.
  • Jacob W.F. Sundberg, Om xenofili och xenofobi och risken för fnatt: en vitbok grundad på JO:s akt 2585-2000, Institutet för offentlig och internationell rätt, Stockholm, 2002, ISBN 91-88760-35-9.
  • Jacob W.F. Sundberg, Från Ekelöf till Europa: om doktrinen, det offentliga samtalet, och Europakonventionen, Hägglund, Klavreström, 2004, ISBN 91-7123-130-7.
  • Jacob W.F. Sundberg, Minnen från en stormig professur: om svensk juridik och politik i det kalla krigets skugga, Hägglund/Klavrekultur, Göteborg, 2011, ISBN 978-91-7123-145-1.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Sundberg, Jacob Vilhelm Fredrik.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sundberg, Jacob W F i Vem är det 2001
  3. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 13 augusti 2023, sid. 35
  4. ^ https://www.ratsit.se/19270529-Jacob_Vilhelm_Fredrik_Sundberg_Stockholm/aJP0dN2teuI2Wiwy2uYOJpGkMgGwzjo7ANnC3kSc-X8
  5. ^ Svenska marinens högre chefer 1700–2005, Rune Kjellander, Probus förlag 2007, sid 239
  6. ^ Sporrong and Lönnroth vs Sweden, 23.9.1982, 5 EHRR 35[död länk], Dom i skuldfrågan.
  7. ^ Sporrong and Lönnroth vs Sweden, 18.12.1984, 7 EHRR 256[död länk], Avgörande i skadeståndsfrågan.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]