Jacob Wallenberg (1892–1980)
| Jacob Wallenberg | |
|
Jacob Wallenberg
|
|
| Född | 27 september 1892 Stockholm, Stockholms län, Sverige |
|---|---|
| Död | 1 augusti 1980 (87 år) Stockholm, Stockholms län, Sverige |
| Barn | Peder Wallenberg (adopterad 1975) |
| Föräldrar | Marcus Wallenberg (far) Amalia Wallenberg (mor) |
| Släktingar | Marcus Wallenberg (bror) |
Jacob Wallenberg, född 27 september 1892 i Stockholm, död 1 augusti 1980 i Stockholm, var en svensk bankman, företagsledare och under 1920- och 1930-talet den främste företrädaren för svenskt näringsliv.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Jacob Wallenberg tog sjöofficerexamen 1912, blev löjtnant i flottans reserv 1920, diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm 1914, var anställd i banker i Basel, London, New York 1915-18, och blev därefter direktörsassistent i Wallenbergfamiljens bank, Stockholms Enskilda Bank. Han blev dess vice verkställande direktör och ledamot av direktionen 1920. Den 31 mars 1927[1] blev han verkställande direktör. Han var vice styrelseordförande 1946-50 och ordförande 1950-69.
Under andra världskriget deltog han som svensk ledamot i de svensk-tyska handelsförhandlingarna, samt 1939 även i de inledande svensk-brittiska handelsförhandlingarna i London.
I samband med den så kallade Boschaffären efter andra världskriget anklagade USA banken och familjen Wallenberg för att ha samarbetat med Nazityskland. USA blockerade under en period familjens tillgångar i landet. Jacob Wallenberg, som hade haft huvudansvaret för Boschaffärens uppläggning, tvingades att träda tillbaka och att lämna över VD-posten till brodern Marcus i mars 1946.
Jacob Wallenberg grundade 1960 Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond till sina föräldrars minne samt Jacob Wallenbergs Stiftelse, Särskilda fonden.
Wallenberg blev hedersledamot i Örlogsmannasällskapet 1947, hedersledamot i Kungliga Svenska Segelsällskapet 1952, ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1955, ekonomie hedersdoktor i Stockholm 1956, hedersledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1957, medicine hedersdoktor i Stockholm 1960 samt invaldes 1961 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Segling [redigera]
Jacob Wallenbergs allt överskuggande fritidsintresse var kappsegling. Under drygt trettio år, från mitten av 1920-talet, kom han att dominera havskappseglingen i de nordiska farvattnen, med åtskilliga segrar i Gotland runt och dess föregångare,Visbyseglingen. Hans båtar, vilka byggdes vid August Plyms båtvarv i Neglinge, bar namnet Refanut. Favoritgasten, under ett halvt sekel, Calle Lindberg från Möja skattade han högt, liksom båtkonstruktörerna Tore Holm och Arvid Laurin. Han deltog även i bankappsegling och då företrädesvis i 10mR-klassen, som var olympisk. [2] [3]
Familj [redigera]
Jacob Wallenberg var äldste son till vice häradshövding Marcus Wallenberg (1864-1943) och Amalia, född Hagdahl (1864-1959).[4] Han var bror till företagsledaren Marcus Wallenberg (1899-1982), och far till arkitekten Peder Wallenberg, som han adopterade och erkände 1975.
I populärkulturen [redigera]
Jacob Wallenberg omnämns i proggmusikern Dan Berglunds låt De mördades fria republik.[5]
Se även [redigera]
- Släkten Wallenberg
- Boschaffären
Referenser [redigera]
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1963, red. Ingeborg Burling, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1962 s. 1 010
- ^ Alsing Rolf, Lundh Jonas, red (1999). 1900-talet: en bok från Aftonbladet. Stockholm: Aftonbladet med stöd av Statens skolverk. Libris 7454380. ISBN 91-630-8939-4, s. 86
- ^ I båt och bank med Jacob Wallenberg, Carl Frostell, 1998.
- ^ Att förvalta sitt pund, Marcus Wallenberg 1899-1982, Ulf Olsson, 2000.
- ^ Svenska släktkalendern 1992, red. Elisabeth Thorsell, Almqvist & Wiksell Internationell, Stockholm 1992 ISBN 91-22-01504-3 s. 254
- ^ [1]
|
|||||||||||