Arkivvetenskap

De äldsta arkivläroböckerna: Jacob von Rammingens "Von der Registratur" från 1571, samt "De Archivis" av Baldassare Bonifacio från 1632.

Arkivvetenskap är den akademiska vetenskapen om arkiv. Den behandlar arkivens roll i samhället, tekniker för att bevara analoga och digitala dokument, arkivförteckningar och andra sökhjälpmedel samt service till arkivens användare. Ämnet har tidigare haft karaktär av påbyggnadsämne till historia men är nu en självständig disciplin med anknytning till informationsvetenskap.

Ett grundläggande område inom arkivvetenskapen är arkivteori, som behandlar principerna för ordnande, förtecknande, bevarande och gallring. Internationellt sett finns flera skilda traditioner, men en gemensam grundval för arkivteorin sedan den historiska källkritiken slog i genom på 1800-talet är proveniensprincipen. "Proveniens" betyder ursprung och principen innebär att ett arkiv, dvs. alla handlingar från en arkivbildare, hålls ihop som en enhet så att handlingarnas sammanhang inte ska gå förlorat. Om arkivet redan är ordnat efter något system bevarar man i regel också denna ordning. Med arkivbildare menas en myndighet, ett företag, en organisation eller person som i sin verksamhet skapar och tar emot handlingar. De flesta handlingar i ett arkiv hänger ihop med andra handlingar som länkar i en kedja. Skälet till att man vill bevara dessa länkar är att sambanden i sig är informationsbärande och dessutom styrker de enskilda handlingarnas autenticitet.

Andra viktiga arkivvetenskapliga delområden har av tradition varit paleografi, förvaltningshistoria och arkivrätt. Paleografi är läran om tolkningen av äldre skrift, som har betydelse vid exempelvis editionsarbeten och vid service till arkivets användare. Förvaltningshistoria är till praktisk hjälp för att förstå ordningen i äldre myndigheters arkiv, men ämnet har också en kulturhistorisk sida. Vidgat till den mer allmänna frågan om arkivens historia och funktioner i samhället under olika epoker har arkivvetenskapen på detta fält på senare tid berikats genom kulturvetenskapliga studier av arkivens medskapande roll för kollektiv identitet och kulturellt minne. Arkivrätt gäller alla rättsliga bestämmelser som kan ha med arkiv att göra: lagar om offentlighet och sekretess, eventuella arkivlagar och upphovsrätt vid önskan om publicering av arkivmaterial.

Traditionellt rymmer den tekniska sidan av ämnet frågor om bland annat förvaringsmetoder, arkivmaterialets beständighet och konserveringsåtgärder. Sedan 1990-talet har informationsteknikens betydelse för arkiven alltmer kommit i fokus för arkivvetenskapen. Det gäller dels vilka krav som från arkivsynpunkt måste ställas på elektroniska dokumenthanteringssystem för att elektroniska handlingar ska kunna arkiveras som andra dokument, dels hur informationsteknik kan användas för att göra arkivens material mer tillgängligt. Exempel på det senare är i Sverige den nationella arkivdatabasen (NAD) och möjligheten för släktforskare att ta del av kyrkböcker på nätet. Ett relativt nytt delområde är arkivpedagogik, som behandlar skolundervisning på arkiv, anordnandet av utställningar, "arkivens dag" och liknande utåtriktade aktiviteter.

I anglo-saxisk praxis och litteratur skiljer man mellan å ena sidan dokumenthantering (records management), dvs. hanteringen av aktuella handlingar i företag och förvaltning, och å andra sidan arkivering, dvs. hanteringen av handlingar som sparats av historiska skäl (archives). Denna uppdelning har givit upphov till två skilda yrkeskårer, records managers respektive archivists. I Sverige inkluderas emellertid såväl dagsaktuella som historiska handlingar i begreppet arkiv, och den personal som hanterar handlingarna kallas arkivarier.

Lärosäten

I Frankrike inrättades en arkivvetenskaplig skola, École des chartes, 1821 och i Tyskland organiserades omkring 1900 en liknande statlig utbildning vid universitetet i Marburg.

I Sverige har arkivvetenskap som studieämne funnits sedan 1973 vid Stockholms universitet enligt ett förslag i 1969 års biblioteksutredning. Numera ges ämnet också vid bl. a. Uppsala universitet, Mittuniversitetet, Karlstads universitet, Lunds universitet och Södertörns högskola. I Uppsala och Lund ingår ämnet, tillsammans med biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap/museologi, i en ABM-utbildning på avancerad nivå. På Mittuniversitetet har ämnet beteckningen arkiv- och informationsvetenskap och ingår i institutionen för informationsteknologi och medier.

En svensk tidskrift som sedan 1953 publicerar arkivvetenskapliga forskningsartiklar m.m. är Arkiv, samhälle och forskning.

Historik

Den äldsta kända litteraturen om arkivlära är två skrifter av Jacob von Rammingen tryckta 1571. De är inte vetenskapliga i modern mening, men anknyter till den tidens samhällsteorier och är alltså inte rent praktiska handböcker. Rammingen klargör i sina båda skrifter att arkivläran har funnits långt innan han skrev böckerna, varför tryckåret inte är någon bra datering av själva ämnets uppkomst.

En bok som fick mycket stort inflytande var "den holländska arkivhandboken", Handleiding voor het ordenen en beschrijven van archieven, av Muller, Feith & Fruin. Boken kom ut 1898 och översattes till flera språk. Författarnas ortodoxa tolkning av proveniensprincipen blev ett rättesnöre i stora delar av världen, inte minst Sverige.

De mest inflytelserika författarna under 1900-talet var britten Hilary Jenkinson (A manual of archive administration, 1922) och amerikanen Theodore R. Schellenberg (Modern archives, 1956). Bland de mer tongivande arkivvetenskapliga författarna under de senaste årtiondena kan särskilt nämnas kanadensaren Terry Cook.

Externa länkar

• Avdelningen för ABM vid Lunds universitet
• Arkiv- och informationsvetenskap vid Mittuniversitetet
• Institutionen för ABM vid Uppsala universitet

Källor

• Den äldsta arkivläran – Jacob von Rammingens båda läroböcker i registratur- och arkivskötsel från 1571 samt en monografi om arkiv från 1632 av Baldassare Bonifacio / översatta av J.B.L.D. Strömberg. Libris 10740451
• The earliest predecessors of archival science : Jacob von Rammingen's two manuals of registry and archival management, printed in 1571 /translated by J.B.L.D. Strömberg. Libris 11977250[1]
• Se även artikel om Rammingen i tidskriften Arkiv Samhälle och Forskning (2008:2).
• Nätrecension rörande Rammingen: [2] Se också: Leon Jespersen, Den ældste arkivlære, Nordisk Arkivnyt 2011:2, sid 101; Lars Gahrn i Arkiv Samhälle och Forskning (2011:1, sid 54-56).
• Cook, Terry (1997), “What is Past is Prologue: A History of Archival Ideas Since 1898, and the Future Paradigm Shift,” Archivaria 43 (Spring 1997), s. 7–63.
• Jenkinson, Hilary (1922), A Manual of Archive Administration Including the Problems of War Archives and Archive Making. Oxford: Clarendon Press.
• Schellenberg, Theodore R. (1956), Modern Archives. Principles and Techniques. Melbourne: Cheshire.