Jak

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Jak (olika betydelser).
Jak
Status i världen: Sårbar[1]
Jak i Nepal.
Jak i Nepal.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning Idisslare
Ruminantia
Familj Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj Oxdjur
Bovinae
Släkte Bos
Art Jak
B. mutus (se text)
Vetenskapligt namn
§ Bos mutus
Auktor Przewalski, 1883
Synonymer
Domesticerad form av jak, på zoo.
Domesticerad form av jak, på zoo.
Hitta fler artiklar om djur med

Jak (Bos mutus och Bos grunniens) är ett långhårigt oxdjur som förekommer i områden kring Himalaya, och på den Tibetanska högplatån så långt norrut som Mongoliet och Ryssland. Flertalet tillhör den domesticerade formen Bos grunniens, men det finns också en liten sårbar vild population Bos mutus.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Jaken tillhör släktet Bos och är besläktad med vilda och domesticerade nötkreatur. Studier av jakens DNA för att bestämma dess evolutionära historia har ännu inte gett några tydliga svar.

Jaken kan ha utvecklats ur nötkreatur någon gång för mellan en till fem miljoner år sedan, och det finns indikationer på att den är mer närbesläktad med bison än med någon annan art inom släktet Bos.[2] Morfologiskt liknande och därmed förmodat närbesläktade fossil av jak, som Bos baikalensis, har återfunnits i östra Ryssland, vilket utgör en möjlig koppling till en jakliknande anfader till den moderna Amerikanska bisonoxen.[3]

Arten beskrevs första gången taxonomiskt 1766 under det vetenskapliga namnet Bos grunniens ("grymtande oxe") av Carl von Linné men han utgick då ifrån den domesticerade formen varför det vetenskapliga namnet Bos mutus ("stum oxe") som Przewalski myntntade 1883, vanligtvis används för den vilda formen, och 2003 beslutade International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) att så ska vara fallet.[4]. Trots detta väljer vissa auktoriter att beskriva den vilda populationen som underarten Bos grunniens mutus.[1][3][5]

Förutom i de fall där den vilda formen behandlas som underart, så delas inte jaken upp i några underarter.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Den vilda jaken blir upp till 3,5 m lång med upp till 2 m i mankhöjd. Vikten kan uppgå till 1 200 kg. Den har kraftiga böjda och spetsiga horn, korta grova ben och stora klövar. Benen skyddas nertill av den långhåriga pälsen.

Jaken klarar den höga höjden där den lever genom extra stor lungkapacitet och större hjärta vilket resulterar i högre kapacitet att transportera syre i blodet, än liknande djur som lever på lägre höjd. Tack vare våmmen som håller en konstant temperatur av +40 °C genom en jäsningsprocess, ett tjockt lager underhudsfett och en mycket väl isolerande fin ull under den yttre hårbeklädnaden, kan jaken klara mycket låga temperaturer. Jaken påminner till levnadssätt, uppbyggnad och förmågan att klara sträng kyla om myskoxen som också tillhör familjen slidhornsdjur.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Jaken i vilt tillstånd lever på centralasiens trädlösa högplatåer på mellan 3 200-5 200 m ö.h.. Korna och ungdjuren strövar omkring i hjordar om 10-30 djur, även om hjordar på flera hundra djur har observerats. De vuxna tjurarna lever ofta ensamma. Korna blir könsmogna vid omkring 3-4 års ålder men är inte helt fullvuxna förrän vid 6 års ålder. Parningen äger rum i september och kalven föds under april-juni efter 260 dagars dräktighet. Kalvarna slutar dia innan 1-årsåldern men korna blir inte dräktiga på nytt förrän året därpå. Vilda jakar kan uppnå en ålder av ungefär 23 år.[källa behövs]

Jaken och människan[redigera | redigera wikitext]

Jakar i Tibet används ofta inom jordbruket för speciellt plöjning och dekoreras efter den familj som äger dom.

Som nyttodjur[redigera | redigera wikitext]

Den domesticerade jaken hålls som boskap för mjölk och kött. Mjölken förädlas ofta till smör eller jäses till olika former av yoghurt. De används också som drag- och packdjur för transporter genom bergen, inte bara av lokalbefolkningen utan även för moderna bergbestigningsexpeditioner på hög höjd. Torkad jakspillning används ibland som bränsle.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Jak är egentligen benämningen på enbart tjuren (kallas även boa[6]), medan kon kallas dri[6]. I Tibet kallas den vilda jaken för drong.[källa behövs] Packdjuren är ofta en korsning mellan jak och vanlig nötkreatur, i Tibet kallade dzopkyo, eller kortare "dzo".[källa behövs]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] is, R.B. & Leslie, D. 2008 Bos mutus. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 23 november 2010.
  2. ^ Guo, S. et al. (2006). ”Taxonomic placement and origin of yaks: implications from analyses of mtDNA D-loop fragment sequences”. Acta Theriologica Sinica 26 (4): sid. 325–330. http://english.mammal.cn/Magazine/show.aspx?id=2079. 
  3. ^ [a b] Leslie, D.M. & Schaller, G.B. (2009). ”Bos grunniens and Bos mutus (Artiodactyla: Bovidae)”. Mammalian Species 836: sid. 1–17. doi:10.1644/836.1. 
  4. ^ International Commission on Zoological Nomenclature (2003). ”Opinion 2027. Usage of 17 specific names based on wild species which are predated by or contemporary with those based on domestic animals (Lepidoptera, Osteichthyes, Mammalia): conserved”. Bulletin of Zoological Nomenclature 60: sid. 81–84. http://biodiversitylibrary.org/page/34357823. 
  5. ^ Gentry, A. et al. (2004). ”The naming of wild animals and their domestic derivatives”. Journal of Archaeological Science 31 (5): sid. 645–651. doi:10.1016/j.jas.2003.10.006. 
  6. ^ [a b] "Yaks". Nelsonroadvet.com. Läst 13 december 2013. (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]