Jakov Petrovitj Kulnev

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Porträtt av Kulnev som hänger i Vinterpalatset.

Jakov Petrovitj Kulnev (ryska: Яков Петрович Кульнев), född den 6 augusti 1764, död den 1 augusti 1812, var en rysk generalmajor som utmärkte sig i Finska kriget och förekommer i diktsamlingen Fänrik Ståls sägner (där kallad Kulneff).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kulnev härstammade från en adlig ätt från Pskov i västra Ryssland. Han deltog 1789 som 25-åring i de ryska fälttågen mot Turkiet. Fem år senare (1794) stred han även mot Polen och sedan mot Napoleon 1807.

Han deltog i det Finska kriget år 1808–1809, först som överstelöjtnant, därefter som överste och generalmajor, nästan ständigt i avant- respektive arriärgardet, och visade som sådan synnerligen framstående egenskaper.[1]

I slutet av mars 1808 kom han med en trupp kosacker till Jakobstad, där den då 4-årige Johan Ludvig Runeberg hade sitt hem och där minnet av den originelle Kulnev sedan länge levde kvar. Runeberg beskriver honom i en särskild dikt, Kulneff, i sin diktsamling Fänrik Ståls sägner (1848): "han kysste och han slog ihjäl/ med samma varma själ".

Kulnev ledde 1809 en rysk trupp över Ålands hav till Grisslehamn, förföljande Georg Carl von Döbeln.[1]

Kulnev utmärkte sig även vid flera tillfällen i det turkiska kriget (1810), och 1812 stred han tappert mot fransmännen.

Uppgifter om hur Kulnev dog varierar. En version hävdar att han den 1 augusti 1812 träffades av en kanonkula som slet av hans ben och som senare ledde till hans död i Luzin samma år. En annan uppgift gör gällande att han skall ha stupat vid ett överfall, utfört av ett franskt kavalleriregemente under Marbots befäl natten till 1 augusti 1812. Han skall då, yrvaken och under flykt, ha dödats med ett sabelhugg i strupen. Kulnev blev 48 år gammal.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 264 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]