Jakutiska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
jakutiska
'Саха тыла saxa tyla'
Talas i Ryssland
Region Sacha (Jakutien)
Antal talare 363 000[1]
Klassificering altaiska

 turkspråk
  nordturkiska

   jakutiska
Officiell status
Officiellt språk i Sacha
Språkkoder
ISO 639-1 sah
ISO 639-2 sah
SIL TRK

Jakutiska, eller sacha, är ett turkspråk med omkring 363 000 talare, jakuterna, främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Jakutiska tillhör de nordturkiska språken (nordöstturkiska språken), där även sjor, tuvinska och dolganska (stundom ansedd som en dialekt till jakutiska) ingår. De nordturkiska språken ingår i den turkiska språkfamiljen, som stundom inkluderats i en altaisk språkfamilj.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Karta över jakutiskans (mörkblått) och dolganskans (blått) spridningsområden.

Jakutiska talas totalt av omkring 363 000 personer, jakuterna, främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland. Det talas också av etniska jakuter i Chabarovsk kraj i sydöstra Sibirien och av en liten diaspora i andra delar av Ryssland, Turkiet samt andra delar av världen. Dolganskan, en nära släkting till jakutiskan, av vissa ansedd som en dialekt av den senare, talas av dolganer i Krasnojarsk kraj. Jakutiskan används till stor utsträckning som lingua franca av andra etniska minoriteter i Sacha.

Ljudlära[redigera | redigera wikitext]

En karakteristisk egenskap i jakutiskan är dess vokalharmoni. Om den första vokalen i ett jakutiskt ord är främre (mjuk) blir påföljande vokaler vanligtvis även de främre: exempelvis kelin, "tillbaka", där e är en öppen främre orundad vokal och i är en sluten främre orundad vokal.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Jakutiskans konsonantfonem
Bilabial Dental Alveolar Palatal Velar Glottal
Klusil p b t d c ɟ k g
Nasal m n ɲ ŋ
Frikativa s x ɣ h
Flapp ɾ
Approximant j, j̃
Lateral
approximant
l

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Jakutiskans vokalfonem
Kort Lång Diftong
Sluten Öppen Sluten Öppen
Främre Orundad i e ie
Rundad y ø øː
Bakre Orundad ɯ a ɯː ɯa
Rundad u o uo

Skriftsystem[redigera | redigera wikitext]

Jakutiskan skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet. Det moderna jakutiska alfabetet, som etablerades 1939 av Sovjetunionen, består av de ryska samt fem ytterligare bokstäver: Ҕҕ, Ҥҥ, Өө, Һһ, Үү.

Kyrilliska IPA
А а /a/
Б б /b/
В в /v/ endast i ryska lånord
Г г /g/
Ҕ ҕ /ɣ, ʁ/
Д д /d/
Дь дь /ɟ/
Е е /e, je/ endast i ryska lånord
Ё ё /jo/ endast i ryska lånord
Ж ж /ʒ/ endast i ryska lånord
З з /z/ endast i ryska lånord
И и /i/
Й й /j, j̃/ nasaliseringen av halvvokalen utsätts inte ortografiskt
К к /k, q/
Л л /l/
М м /m/
Н н /n/
Ҥ ҥ /ŋ/
Нь нь /ɲ/
О о /o/
Ө ө /ø/
П п /p/
Р р /r/
С с /s/
Һ һ /h/
Т т /t/
У у /u/
Ү ү /y/
Ф ф /f/ endast i ryska lånord
Х х /x/
Ц ц /ts/ endast i ryska lånord
Ч ч /c/
Ш ш /ʃ/ endast i ryska lånord
Щ щ /ɕː/ endast i ryska lånord
Ъ ъ  ? endast i ryska lånord
Ы ы /ɯ/
Ь ь  ? endast i ryska lånord
Э э /e/
Ю ю /ju/ endast i ryska lånord
Я я /ja/ endast i ryska lånord

Ett annat alfabet, skapat av Semjon Novgorodov, är baserat på det internationella fonetiska alfabetet.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Såsom andra turkspråk begagnar jakutiskan vokalharmoni, är ett agglutinerande språk och saknar grammatiskt genus.

Syntax[redigera | redigera wikitext]

Grundordföljden kan summeras som subjektadverbobjektpredikat, ägare–det ägda, substantivadjektiv.

Substantiv[redigera | redigera wikitext]

Substantiv har singular- och pluralformer. Pluralis bildas av suffixet /-LAr/, som kan realiseras som [-lar], [-ler], [-lør], [-lor], [-tar], [-ter], [-tør], [-tor], [-dar], [-der], [-dør], [-dor], [-nar], [-ner], [-nør] och [-nor], beroende på föregående vokal och konsonant. Pluralen används endast vid syftning till ett antal företeelser kollektivt, inte då ett specifikt antal anges. Substantiv böjs inte efter genus.

Pronomen[redigera | redigera wikitext]

Personliga pronomen[redigera | redigera wikitext]

Personliga pronomen skiljer i jakutiskan mellan först, andra och tredje person och i numerus till singularis och pluralis.

Singular Plural
Första min bihigi
Andra en ehigi
Tredje kini kiniler

Trots att genus generellt saknas skiljes bland personliga pronomen på mänskligt och icke-mänskligt i tredje person, där kini syftar till människor och ol till alla andra företeelser.

Interrogativer[redigera | redigera wikitext]

Interrogativer stannar i jakutiskan in situ; de placeras ej först i meningen och frångår således ej ordföljden. Bland interrogativer finns: tuox, "vad", kim, "vem", xaydax, "how", xas, "hur mycket", xanna, "var", xannɯk, "vilken".

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Det första tryckta verket på jakutiska var en del av en bok av Nicolaas Witsen, publicerad 1692 i Amsterdam.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Yakut” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=sah. Läst 17 mars 2009. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Där angavs följande referenser:

  • Kirişçioğlu, M. Fatih (1999). Saha (Yakut) Türkçesi Grameri. Ankara: Türk Dil Kurumu. ISBN 975-16-0587-3.
  • Krueger, John R. (1962). Yakut Manual. Bloomington: Indiana U Press.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Jakutiska.