James Dickson (köpman)
Från Wikipedia
James (Jameson) Dickson, var köpman, politiker och donator[1] i Göteborg, född 17 september 1815 i Göteborg - död 14 november 1885 på sin egendom Överås i Örgryte.
Han utbildade sig vid Göteborgs Handelsinstitut 1827-1831, blev student vid Uppsala universitet 1831. Mellan åren 1833 till 1837 var han anställd på sin fars kontor i Göteborg. År 1837 fick han en plats hos sin farbror Peter Dickson i London och 1840 etablerade James Dickson en egen filial i London under namnet "Dickson Brothers", vilken dess chef han var fram till 1847 då han återvände till Göteborg som delägare i firman "James Dickson & Co". I mitten av 1800-talet var James Dickson & Co Sveriges största rederiföretag, och man hade då sitt kontor på Östra Hamngatan 17 i centrala Göteborg.[2][3]
James Dickson var ordförande för Bergslagsbanan 1872-1882, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank 1870-1873, ledamot av borgerskapets äldste 1848-1862, ledamot av Stadsfullmäktige 1863-1868, ledamot av styrelsen för Göteborgs museum 1861-1868, ledamot av styrelsen för Chalmerska slöjdskolan 1864-1885, ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg med flera.
Han ägde egendomen Överås vid Danska Vägen i Örgryte, uppfört 1861 av byggmästare A Krüger och ritat av arkitekten V Boulnais. Samma år invigdes Göteborgs Folkbibliotek, skänkt av James Dickson. Året därpå öppnades Navigationsskolan på Kvarnberget, även den skänkt av James Dickson.
[redigera] Familj
Son till grosshandlare James Dickson och Margareta Eleonora, född Bagge. Gift den 10 februari 1843 i Göteborg med sin kusin Eleonore Willerding (1821-1900), dotter till den pressiske konsuln Christian Fredrik Wilhelm Willerding och Carolina Elisabeth Bagge. Gemensamma barn var hovstallmästare James Fredrik (1844-1898), Caroline (1846-1901), godsägare Axel Edvin (1850-) och nykterhetsivraren Beatrice Dickson.[4][5]
James Jameson Dickson begravdes den 18 november 1885 i den Dicksonska familjegraven på Östra Kyrkogården i Göteborg.
[redigera] Källor
- Det gamla Göteborg del III - staden i söder, öster och norr, C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1922 s.443-445
- Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del II - Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s.11-13
Noter
- ^ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.212
- ^ En vandring i Göteborg på 1870-talet, Olof Nordenskjöld, bilaga till tidskriften Paletten 1942 s.11
- ^ Göteborgare del II, Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.113-114
- ^ Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s.198-199
- ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.109
