James Longstreet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
James Longstreet
James Longstreet.jpg
James Longstreet Signature.svg
Information
Smeknamn Old Pete
Född 8 januari 1821
Edgefield District, South Carolina
Död 2 januari 1904
Gainesville, Georgia
I tjänst för Amerikas förenta stater
Amerikas konfedererade stater
Försvarsgren Armén
Tjänstetid 1842–61 (USA)
1861–65 (CSA)
Grad Major (USA)
Generallöjtnant (CSA)
Befäl Kårchef vid Army of Northern Virginia
Slag/krig Mexikanska kriget
Amerikanska inbördeskriget
Övrigt arbete Tullförvaltare i New Orleans
Förenta Staternas sändebud vid Höga Porten
Federal järnvägs-
kommissarie
U.S. Marshal
Longstreet efter kriget.

James Longstreet, född 1821, död 1904 var en generallöjtnant i sydstatsarmén under det amerikanska inbördeskriget.

Ungdom och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Longstreet växte upp i Georgia där hans föräldrar hade en bomullsplantage och Georgia var den stat som låg hans hjärta närmast. Longstreets far dog tidigt i en koleraepidemi och 1838 antogs James Longstreet, 17 år gammal, vid militärakademin West Point. Longstreet var populär bland sina klasskamrater och inte överdrivet angelägen om att följa skolans regler. När han utexaminerades tillhörig 1842 års klass var det som nummer femtiofyra av femtiosex.

Mexikanska kriget[redigera | redigera wikitext]

Longstreet deltog som underlöjtnant och löjtnant i det Mexikanska kriget 1846-1848. Vid Slaget vid Chapultepec sårades Longtreet allvarligt i låret när han i täten för det åttonde infanteriet bar dess fana. När han föll lämnade han över fanan till löjtnant George Pickett. De två skulle komma att samarbeta på ett annat ödesdigert slagfält i ett annat krig. Longstreet deltog i flera andra slag och utnämndes till major i armén. Han befordrades till kapten 1852 och blev krigskassör med majors grad 1858.

Inbördeskriget[redigera | redigera wikitext]

I juni 1861 avgick Longstreet från sin befattning i den amerikanska armen för att ansluta sig till konfederationen under det amerikanska inbördeskriget. Han utnämndes den 17 juni till brigadgeneral och beordrades kort därefter att inställa sig hos brigadgeneral P.G.T. Beauregard vars armé stod vid järnvägsknuten Manassas. Longstreet gavs befäl över en brigad från Virginia bestående av tre regementen. Snart skulle krigets första större slag komma att stå vid Manassas även kallat första slaget vid Bull Run. När Longstreets stridsovana män kom under beskjutning vacklade de och några flydde bakåt men Longstreet rörde sig bland leden med en cigarr i mungipan och med sin sabeln i handen och linjen stabiliserades av hans närvaro och lugn. Longstreets ledarskap uppmärksammades och samma år i oktober befordrades han till generalmajor och fick befäl över en division i The Army of Northern Virginia. James Longstreet tjänstgjorde under general Robert E. Lee. Han var med i första slaget vid Bull Run, i sjudagarsslaget hade han befäl över nästan halva Lees armé. Han var även med i andra slaget vid Bull Run. Efter Slaget vid Antietam blev han befordrad till generallöjtnant. I slaget vid Fredericksburg ledde han en armékår i försvaret av Marye's Heights. Han var också med i slaget vid Chancellorsville. I slaget vid Gettysburg var Longsteet oense med Lee, han ansåg nämligen att Lee borde vara mer defensiv. Han kom ihåg Fredericksburg där konfederationen hade haft stenmuren som skydd, och nu hade unionen det. Longstreet skulle få rätt, eftersom den berömda Picketts attack blev en katastrof. Han var även med i slaget vid Chickamauga och slaget i vildmarken. Efter att ha försvarat Petersburg medan Lee evakuerade Richmond kapitulerade han med sin befälhavare i Appomattox.

Efter kriget[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget blev han republikan och arbetade för han åt sina forna fiender som bl. a. diplomat i Turkiet. En av hans bästa vänner, sedan studietiden vid militärakademin West Point, Ulysses S. Grant ordnade 1869 arbete åt Longstreet vid tullen i New Orleans. Allt detta skadade Longstreets rykte i södern.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia