James Peebles

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Philip James Edwin Peebles, född 25 april 1935 i Winnipeg, Manitoba, Kanada är en amerikansk teoretisk fysiker, prisbelönt kosmolog och läroboksförfattare. Han började studera fysikalisk kosmologi, innan ämnet betraktades som en seriös, kvantitativ gren av fysiken och är kanske den som gjort mest för att etablera den som egen respektabel disciplin.

Jim Peebles tog sin grundexamen i fysik 1958 vid University of Manitoba. Han fortsatte till Princeton University, där han doktorerade och så småningom fick sin Albert Einstein-professur. Han är numera professor emeritus vid Princeton.

Han har lämnat många viktiga bidrag till big bang modellen, när det gäller den kosmiska bakgrundsstrålningen, syntesen av atomkärnor, mörk materia och mörk energi. Han har fortlöpande bidragit till teorin om strukturbildning i kosmos. Det hela dokumenterat i vetenskapliga artiklar och böcker. Hans tegelsten ”Physical cosmology” från 1971 är fortfarande en klassiker för forskarstudenter.

Peebles har erhållit ett flertal akademiska utmärkelser, bland andra

Han har fått asteroiden 18242 Peebles uppkallad efter sig.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • B. Rhatra and P. J. E. Peebles, "The cosmological constant and dark energy", Rev. Mod. Phys. 75, 559 (2003) arXiv:astro-ph/0207347.
  • M. Fukugita, C. J. Hogan and P. J. E. Peebles, "The cosmic baryon budged", Astrophys. J. '503, 518 (1998) arXiv:astro-ph/9712020.
  • P. J. E. Peebles, Principles of Physical Cosmology (Princeton University Press, Princeton, 1993).
  • B. Rhatra and P. J. E. Peebles, "Cosmology with a time-variable cosmological 'constant'", Astrophys. J. 325, L17 (1988).
  • B. Rhatra and P. J. E. Peebles, "Cosmological consequences of a rolling homogeneous scalar field", Phys. Rev. D 37, 3406 (1988).
  • M. Davis and P. J. E. Peebles, "A survey of galaxy redshifts. V - The two-point position and velocity correlations", Astrophys. J. 267, 465 (1983).
  • P. J. E. Peebles, "Large-scale background temperature and mass fluctuations due to scale-invariant primeval perturbations", Astrophys. J. 263, L1 (1982).
  • P. J. E. Peebles, The large-scale structure of the universe (Princeton University Press, Princeton, 1980).
  • E. J. Groth and P. J. E. Peebles, "Statistical Analysis Of Catalogs Of Extragalactic Objects. 7. Two And Three Point Correlation Functions For The High-Resolution Shane-Wirtanen Catalog Of Galaxies", Astrophys. J. 217, 385 (1977).
  • J. P. Ostriker and P. J. E. Peebles, "A Numerical Study of the Stability of Flattened Galaxies: or, can Cold Galaxies Survive?", Astrophys. J. 186, 467 (1973).
  • P. J. E. Peebles, Physical Cosmology, (Princeton University Press, Princeton, 1971).
  • P. J. E. Peebles and J. T. Yu, "Primeval adiabatic perturbation in an expanding universe", Astrophys. J. 162, 815 (1970).
  • P. J. E. Peebles, "Origin of the Angular Momentum of Galaxies", Astrophys. J. 155, 393 (1969).
  • P. J. E. Peebles and R. H. Dicke, "Origin of the Globular Star Clusters", Astrophys. J. 154, 891 (1968).
  • P. J. E. Peebles, "Primordial Helium Abundance and the Primordial Fireball. II", Astrophys. J. 146, 542 (1966).
  • P. J. E. Peebles, “Primordial Helium Abundance and the Primordial Fireball. I", Phys. Rev. Lett. 16, 410 (1966).
  • R. H. Dicke, P. J. E. Peebles, P. G. Roll and D. T. Wilkinson, "Cosmic Black-Body Radiation", Astrophys. J. 142, 414 (1965).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]