Jamtamot

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För föreningen med samma namn, se Jamtamot i Uppsala.
Jämtlands landskapsvapen från 1884
Jämtlands landskapsvapen

Den här artikeln ingår i serien om

Jämtlands historia

Artiklar

Förhistoria (-1000)
Medeltiden (1000-1500)
Krigstiden (1500-1700)
Sverige- och Unionstiden (1645-1905)
Samtidshistoria (1905-)

Slag och fälttåg

Slaget på Storsjöns is (1178)
Baltzarfejden (1611-1613)
Återerövringen av Jämtland (1677)
Slaget vid Hjerpe skans (1808)
Fälttåget i Jämtland (1808-1809)

Ting

Jamtamot (~900-1645)
Landsjämnadstinget (1645-1862)
Jämtlands läns landsting (1862-)

Jamtamot  (egentligen Jamtamót, jämtars möte) var det självständiga allting på Bynäset på Frösön i Jämtland som existerade redan under tidig medeltid, enligt vissa uppgifter från och med förra hälften av 900-talet,[1] strax efter att världens äldsta parlament, Islands Allting grundats (930). Jamtamots efterföljare har senare utvecklats till dagens Jämtlands läns landsting.[2][3] I egenskap av allting hade alla jämtar rätt att delta vid mötet, vilket innebar att folkförsamlingen som samlades var mycket stor i förhållande till Jämtlands folkmängd. Jamtamot hölls årligen veckan då den 12 mars inföll,[4] och under den veckan, 'motsveckan', pågick Jämtlands största marknad på Frösön.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet Jamtamot betyder jämtars möte och skrevs i äldre handlingar som bland annat Iampta mooth[5], Jamptamoth[6] och senare även Jempta mote[7]. Jamtamot var unikt i att det var det enda skandinaviska ting[ifrågasatt uppgift]som benämndes mót istället för þing, även om betydelsen var densamma. Ordet mot kommer från fornnordiskan och återfinns även på annat håll, som i det anglosaxiska Witenagemot. Ordet þing förekom emellertid ibland jämte mot, som till exempel; motz þingino.[8]

Plats[redigera | redigera wikitext]

Satellitbild över Östersund och Frösön, med Bynäset längst till vänster i bild.

Jamtamot hölls på Bynäset på Frösön. Platsen är i äldre skrift skriven som ”firir Berghi”[9] och texten är nedtecknad i sätestugan (tingshuset) — sezstofvnni. År 1362 benämns platsen däremot ”Forbergh”.[10] Firir Berghi kan bokstavligt direktöversättas till svenska som ’framför berget’.

Men benämningen har en annan betydelse som återfinns i det senare namnet för samma plats, Forbergh, vilket är ’förberg’. Förberg betyder inte ’framför berget’ utan udde och näs (jämför med tyskans vorgebirge, franskans promontoire och engelskans promontory). På Frösön finns enbart ett sådant förberg, näs, det redan nämnda Bynäset.[11]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Jamtamot var den högsta instansen i Jämtland under den tid på tinget var verksamt. Vid Jamtamot avgjordes tvister och domar föll i brottmål. Utöver det fungerade tinget även som en slags regering i förhållande till andra skandinaviska lagtingsområden då tinget även beslöt i frågor som skatt. Jamtamot hade inledningsvis ingen kung över sig, varvid Jämtland under tiden före 1178 betraktas som en bonderepublik.[12] Alla fria män fick deltaga och de mest framstående männen i de olika släkterna, det vill säga hövdingarna överlade och diskuterade gemensamt olika frågor gällande landet. Beslut i viktiga ärenden fattades däremot efter att hela tinget samlats och alla blivit tillfrågade och informerade. Det finns teorier om att det var på Jamtamot som jämtarna valde att övergå till kristendomen under 1000-talet strax efter slaget vid Stiklestad. På Island antogs kristendomen på samma sätt, genom ett tingsbeslut.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Jamtamotet fick fortsätta att verka efter övergången till Norge i och med förlusten vid slaget på Storsjöns is 1178. Även när Norge centraliserades bestod Jamtamot och när Kalmarunionen bildades hamnade Jämtland långt från centralmakten och alltinget fick då en större betydelse. I slutet av 1400-talet fick Jämtland även ett norskt lagting och Jamtamot förlorade sin status som rättsinstans, men Jamtamot avskaffades inte och Jämtland kom att ha två parallella ting.

1500-talet blev Jamtamot till ett danskt landsting och efter den svenska ockupationen av Jämtland under det nordiska sjuårskriget 15641570 förbjöd kung Kristian IV av Danmark tinget, men det fortsatte att existera i hemlighet och i skydd av motsveckan.

Efter att Jämtland blev svenskt 1645 överfördes delar av Jamtamot till ett svenskt landsjämnadsting som benämns Jämtlands landsjämnadsting. Under förra hälften av 1800-talet var Jämtlands landsjämnadsting det enda existerande landstinget i Sverige. I den femmannakommission där ett inrättande av landsting i alla Sveriges län diskuterades ingick en ledamot från Jämtlands landsjämnadsting, Nils Larson i Tullus. Resultatet av arbetet var 1862 års kommunalförordningar som resulterade i att landsting upprättades i alla län. Den enda skillnaden i Jämtland var att nu ingick även representanter från Härjedalens socknar i landstinget. Jämtlands läns landsting har därför, som enda landsting i Sverige, en kontinuitet från medeltidens germanska allting.

Motsveckan[redigera | redigera wikitext]

Under den vecka då Jamtamot hölls, mootz wiku[13] ’motsveckan’, (veckan då den 12 mars infaller; efter kristnandet: Gregoriusdagen) ägde samtidigt Jämtlands största marknad rum på Frösön – en mötesplats för transithandeln mellan Norge och Sverige. Jamtamots marknadsfunktion levde vidare genom århundradena under namnet Gregoriemarknaden. Den flyttade 1798 in till den år 1786 grundade staden Östersund och existerade ända fram till 1914. År 1986, i samband med stadens 200-årsjubileum, återuppväcktes Gregoriemarknaden i Östersund och den har sedan dess ägt rum varje år i mars.

Förmodligen blotade man under motsveckan – innan Jämtland kristnades definitivt i och med resandet av Frösöstenen någon gång i mitten av 1000-talet – till huvudguden på Frösön, vanerguden Frö.

Jamtamot i samtiden[redigera | redigera wikitext]

Republiken Jamtlands flagga

Det obrutna bandet mellan dagens Jämtlands läns landsting och det medeltida alltinget från tiden då Jämtland var självständigt utan någon kung har man från jämtsk håll vid ett flertal tillfällen återknutit till. Under den rådande flyttlasspolitiken som bedrevs av den Regeringen Erlander III1950- och 1960-talen kom Jämtand att avfolkas. Samtidigt kom statliga sammanslagningsplaner gällande Jämtlands och Västernorrlands län. Jämten Yngve Gamlin utropade sig då till president i Republiken Jamtland (halvt på skämt förvisso). Den 12 mars (se ovan) har kommit att bli ”Republiken Jamtlands nationaldag” och det gamla jämtska sigillet återfinns i republikens flagga.

Förutom Jamtamots rent historiska betydelse så har namnet under senare år återkommit i de regionala diskussionerna om så kallade länsparlament. Den tidigare riksdagsledamoten Håkan Larsson från Rödön i Jämtland är en av de politiker som förespråkar ett återinförande av Jamtamot som en politiskt relevant arena för Jämtland. På sin webbplats där han beskriver sin vision av Jämtlands län år 2052 skriver han:

Sedan dess har självstyret stärkts och i dag har länet ungefär samma självstyrande roll inom Sverige som Åland hade inom Finland redan på 1900-talets slut. Jamtamot har utvecklats till ett starkt regionalt parlament. Ett tecken på uppslutningen bakom parlamentet är att härjedalingarna numera aldrig talar om att lämna Jämtlands län för Gävleborg.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oscarsson, 1000 år av frihet sid. 23
  2. ^ Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 114–115
  3. ^ Larsson, Jämten 2000 sid. 99 ”I Jämtland var kontinuiteten från det gamla Jamtamot obruten även när landstingsreformen trädde i kraft”
  4. ^ Oscarsson, Alltinget Jamtamot (se webbreferens)
  5. ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..oppa Iampta mooth..
  6. ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..Scriffwit oppa Jamptamoth samma aar som før ær sakt etc.
  7. ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI)..ungørande at tha som lidhit fran byrdh wars herra Jesu Christi mccclxxx aar vm midwiku daghin a Jempta mote ha kom fore a stæmpno fore Bærghe..
  8. ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..millæm Nichulaas Pættrssonar syslumannz þar ok almugans heyrdum mitt bøðe aa motz þingino lyktar þingi ok adrum stæfnum daghlæga.
  9. ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) j sezstofvnni firir Berghi j Frœysœy.
  10. ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) Actum Forbergh anno domini mo. ccco. lxo. iij. die beati Jeronimi episcopi et conffessoris.
  11. ^ Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 113
  12. ^ Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 124
  13. ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..thetta breff som giort och scriffwat war Anno domini Mocdolxv torsdaghen j mootz wiku.
  14. ^ Håkan Larsson, Och nu var det 2052 – hur kom vi hit?, Centerpartiet i Jämtlands läns webbplats

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]