Jan-Åke Gustafsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jan-Åke Gustafsson och Indiens president (2002-2007) Abdul Kalam.

Jan-Åke Gustafsson, född 1943, är en svensk professor samt grundare av och föreståndare för Center of Nuclear Receptors and Cell Signaling vid University of Houston i Houston, Texas, USA.

Han innehar två parallella professurer: Robert A Welchs professur i biologi och biokemi (80%) vid Institutionen för biologi och biokemi, University of Houston, samt en professur i medicinsk näringslära (20%) vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska institutet i Stockholm och räknas som en av Sveriges och världens ledande forskare inom medicin och naturvetenskap[1].

Jan-Åke Gustafsson har under lång tid varit en av de forskare som fått de högsta forskningsanslagen i Sverige. Han har också tilldelats flera vetenskapliga internationella och nationella pris och hedersdoktorat[1], bland annat det Nordiska Fernströmpriset, även kallat "Lilla Nobelpriset".

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson disputerade vid Karolinska Institutet 1968 och avlade sedan läkarexamen där. Han har sedan dess varit professor i medicinsk näringslära vid institutet

Gustafsson disputerade vid Karolinska institutet 1968, följt av en läkarexamen vid samma institut 1971.

Novum Forskningspark[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson är initiativtagare till Novum Forskningspark, en forskningspark med inriktning mot medicin och bioteknologi vid Karolinska institutet, campus Huddinge, och var en av de drivande krafterna bakom lokaliseringen av Södertörns högskola[2] till Huddinge, omedelbart bredvid Novums Forskningspark.

Börsaktiebolaget Karo Bio[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson är grundare, delägare, styrelseledamot och vetenskaplig konsult till börsaktiebolaget Karo Bio AB, ett bioteknikföretag med bas i Novum Forskningspark. Han är också koordinator för det EU-finansierade forskningsnätverket CASCADE.

Vetenskaplig gärning[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1990-talet upptäckte en forskargrupp under Gustafssons ledning en andra kärnreceptor för det kvinnliga könshormonet östrogen, kallad ER-beta. Denna spelar en central roll i hjärnans och lungornas funktion och i immunförsvaret.

Idag utvecklas läkemedel som använder sig av denna tidigare okända östrogenreceptor att bekämpa en rad sjukdomar, inklusive bröstcancer, prostatacancer och lungcancer.

Center of Nuclear Receptors and Cell Signaling, University of Houston[redigera | redigera wikitext]

Novum Forskningspark i vinterskrud

Det var Gustafssons arbete med att etablera och utveckla Novum Forskningspark, tillsammans med hans vetenskapliga meriter, som ledde delstaten Texas regering till att rekrytera honom för etablerandet och ledandet av Center of Nuclear Receptors and Cell Signaling vid University of Houston i Houston.

Medlemskap[redigera | redigera wikitext]

Jan-Åke Gustafsson är medlem i Kungliga vetenskapsakademin sedan 1997 och Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1998. Han är utländsk hedersmedlem i American Academy of Arts and Sciences sedan 2000 och i US National Academy of Sciences sedan 2002 Han är medlem i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet, och var dess ordförande 2002-2004.

Gustafsson sitter med i styrelsen för flera ledande internationella vetenskapliga tidskrifter, bland annat Steroids, The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology, Molecular Endocrinology, Breast Cancer Research and Treatment, The Prostate, Anticancer Research, Japanese Journal of Cancer Research, Journal of Molecular Medicine, Molecular Pharmacology, Cell Metabolism, Experimental Biology and Medicine and the International Journal of Oncology.[3]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson är särbo med Leni Björklund, ledande och framstående socialdemokratisk politiker, tidigare generalsekreterare i Svenska kyrkan och Sveriges första kvinnliga försvarsminister, regeringen Göran Persson 2002-2006.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Jan-Åke Gustafsson innehar Robert A Welchs professur i biologi och biokemi vid University of Houston och är grundare av dess Center of Nuclear Receptors and Cell Signaling

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svenska Dagbladet: Toppforskare går till USA
  2. ^ www.flemingsberg.se Flemingsbergsforskare mottar det Nordiska Fernströmpriset
  3. ^ CV of Honorary professor of Peking University
  4. ^ ”Kunniatohtorit 2011”. Åbo universitet. http://www.utu.fi/fi/sivustot/promootio/kunniatohtorit/Sivut/Kunniatohtorit-2011.aspx. Läst 19 augusti 2014.