Jan-Olov Nyström

Från Wikipedia

Jan-Olov Nyström, född 1951 i Nederluleå församling, Norrbotten är verksam som skribent, kritiker och författare.

Nyström skriver kulturkritik i svensk dagspress, framför allt litteraturrecensioner och krönikor. Författare till ett femtontal böcker om norrbottnisk och hälsingsk historia.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • "Marmoreringsboken (1984).
  • "Ordbok över lulemålet på grundval av dialekten i Antnäs by" (1993).
  • "Gammal som gatan, en bok om namn och platser i Hudiksvall" (1997).
  • "Kyrkstaden Luleå Gammelstad, Världsarvet" (tillsammans med Maurits Nyström) (1999).
  • "Antnäs historia - språk och minne" (2000).
  • "Olof Broman 1676 - 1750" (2000).
  • "Kockarens vedermödor. Anders Wattrang i Harmånger och hans almanackor"(2002).
  • "Bland borgare, bönder och proletärer, berättelsen om Håsta herrgård" (2005)
  • "Från Källargränd till Queensland, Alice Jacobsson från Hudiksvall" (2006).
  • "Jakobs kyrka. En historisk beskrivning" (2007).
  • "Hälsingtuna kyrka. Medeltid möter samtid" (2009).
  • "Dokument Norrbotten. Samhälle, människa, natur 1810 - 2010" (tillsammans med Maurits Nyström) (2010).
  • "Tusenårstexterna. Malstastenen och Hälsinglands runinskrifter" (2015).
  • "Gammelstad. Kyrkstad och Världsarv" (tillsammans med Maurits Nyström) (2015).
  • "Guide till Forsa kyrka, Högs kyrka" (tillsammans med Lars Nylander) (2016).
  • "Den osjälviska hjälpen. Röda Korset i Hudiksvall 100 år" (2017).

I de historiska skildringarna skriver Nyström det som kallas "platsens historia" och låter det lokala eller provinsiella spegla det generella eller världen. Allt med utgångspunkt i den ryske nobelpristagaren Joseph Brodskys ord från 1987: Tvärtemot den gängse uppfattningen är utkanterna inte den plats där världen slutar - det är just där som den öppnar sig.