Jan Malmsjö
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Jan Malmsjö | |
 Jan Malmsjö i oktober 2014. | |
| Född | Jan Wilhelm Malmsjö 29 maj 1932 Lund, Sverige |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Utbildad vid | Dramatens elevskola |
| Maka | Lena Malmsjö (1953–1964) Barrie Chase (1966–1968) Marie Göranzon (1974–) |
| Släktingar | Jonas Malmsjö (son) Peter Malmsjö (son) |
Bästa manliga skådespelare 1997 Vem är rädd för Virginia Woolf? Bästa manliga musikalartist 1999 Vita hästen 2004 Victor/Victoria Bästa manliga biroll 2009 My Fair Lady | |
| IMDb SFDb | |
Jan Wilhelm Malmsjö, född 29 maj 1932 i Lund,[1] är en svensk skådespelare, sångare och underhållare.
Biografi
Jan Malmsjö föddes i Lund och bodde sina första år i Trelleborg men flyttade snart till Malmö, som var staden han fortsättningsvis kom att växa upp i.[2] Han är son till frisörmästaren och varietéartisten Fritz Malmsjö (1909–1982) och varietéartisten Anny Olsson (1910–1962). Dessa utgjorde dans– och varietéparet Fritzi och var bland annat verksamma vid Hippodromteatern i Malmö, där sonen ofta tillbringade sin tid med egna teaterövningar bakom scen och debuterade på scen vid nio års ålder i operetten Franzie. Året efter spelade han där en något större roll i Kyska Susanna. Han var också en stor tillgång på Malmö Barnteater i Folkets Park, där flera mycket begåvade barn och ungdomar fick sin början till en teaterkarriär. År 1944 gjorde han debut på den då nybyggda Malmö stadsteater. Han kom 1950 in på Dramatens elevskola, i samma kull som bland andra Margaretha Krook, Jan-Olof Strandberg och Allan Edwall.
Scen och sång
Efter att ha gått ut elevskolan var Malmsjö engagerad vid Göteborgs stadsteater 1953–1958, där han bland annat medverkade i kabarén Två åsnor och för första gången sjöng Snurra min jord, som genom åren sedan ofta förknippats med honom. Sitt stora genombrott som fick han genom rollen som Lilleman i musikalen Stoppa världen – jag vill stiga av på Scalateatern 1963. Sedan dess har han med stor mångsidighet framträtt i en lång rad musikaler, operetter, krogshower och underhållningsprogram, såväl som komedier och tunga dramatiska verk på scen, TV, radio och film.
Musikal och operett
Bland de många operetterna och musikalerna kan nämnas till exempel Konferencieren i Cabaret (1970), Sommarnattens leende (1978) och 'Hör, dom spelar vår sång på Folkan, som dragshowartisten Albin i jättesuccén La Cage Aux Folles (1985–86) och Tevje i Spelman på taket (1997). I Malmö spelade han senare också Danilo i Glada änkan (1992) på Galateatern och Professor Higgins i My Fair Lady (1995), Leopold i Vita hästen (1998) och Professor Callahan i Legally Blonde (2011) på Nöjesteatern. På Oscarsteatern (och i Göteborg) spelade han Billy Flynn i Chicago (1999). För rollen som den homosexuelle Toddy i Victor/Victoria (2003) på Oscarsteatern tilldelades han utmärkelsen Guldmasken.
Hösten 2008 återkom Malmsjö i My Fair Lady, nu som sopåkaren Alfred P Doolittle på Oscarsteatern. Våren 2010 framträdde han i rollen som Prins Orlofsky i operetten Läderlappen av Johann Strauss d.y. på Kungliga Operan.
Sång och grammofon
Som sångare, grammofonartist och sångtextförfattare fick Malmsjö sitt definitiva genombrott 1967 med En sång en gång för längesen, en svensk version av countrysnyftaren The Green, Green Grass of Home. Han kom på andra plats i Melodifestivalen 1969 med Hej clown. Andra kända Malmsjö-hits är bland annat Under alla broar, Bygga upp ett stort berg, Puff en pappersdrake, Halleluja, Vår bästa tid är nu (ur La Cage Aux Folles) och den ovan nämnda Snurra min jord. En del av hans skivinspelningar har bland annat legat på Svensktoppen.
Dramatik
I olika omgångar har Malmsjö varit engagerad vid Dramaten sedan elevdebuten 1951. Till uppsättningarna hör Kaptenen i Strindbergs Dödsdansen 1993, Gubben Hummel i Strindbergs Spöksonaten 2000 och Pastor Manders i Ibsens Gengångare, här bör även nämnas titelrollen i Hamlet 1974. Malmsjös senaste roll på Dramaten var i Rosmersholm hösten 2014.
Efter att med sin hustru Marie Göranzon 1993–94 ha spelat i Strindbergs äktenskapsdrama Dödsdansen på Dramaten i regi av Lars Norén fortsatte makarna det utforskande samarbetet med Norén på Vasateatern i Stockholm. De båda spelade först huvudrollerna i Edward Albees äktenskapsdrama Vem är rädd för Virginia Woolf i regi av Norén och året därpå som skådespelande makar som spelar i Albees pjäs i Noréns egen pjäs Så enkel är kärleken i regi av Christian Tomner. De båda förstnämnda pjäserna har varit huvudsakliga inspirationskällor för Noréns eget dramatiska skrivande.
TV och film
Malmsjö tillhörde den första fasta TV-teater-ensemblen från 1958 och har allt sedan dess varit flitigt förekommande i TV, bland annat i underhållningsprogrammet Kaskad (1962) och de folkkära serierna NP Möller och Hedebyborna. Vintern 2008 sågs han i Stjärnorna på slottet.
Malmsjö filmdebuterade redan i Ebberöds bank (1946) och har därefter medverkat i långfilmer som bland annat Släpp fångarne loss, det är vår!, Jim och piraterna Blom och Drömkåken. Hans kanske mest minnesvärda roll på film gjorde han 1982, när han gestaltade den sadistiske Biskopen i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander. Redan tidigare hade han medverkat i en mindre roll i Bergmans TV-serie Scener ur ett äktenskap (1973).
Åren 2001–2013 har Malmsjö varje nyårsafton fullgjort hedersuppdraget att deklamera Tennysons Nyårsklockan på Skansen i Stockholm. 2006 uppmärksammades inringningen extra mycket i medierna, då Malmsjö själv hade justerat ett par ställen i översättningen av dikten för att uppmärksamma problemet med gatuvåld, något som han sedan behöll.[3] Den 7 november 2014 meddelade Jan Malmsjö att han slutar läsa "Nyårsklockan", varvid han överlämnar uppdraget åt Loa Falkman.[4]
Familj
Han har varit gift 1953–1964 med dansösen Lena Malmsjö[5] och 1966–1968 med den amerikanska dansösen Barrie Chase.[6] Sedan 1974 är han gift med skådespelerskan Marie Göranzon.[1] Han är far till skådespelarna Jonas och Peter Malmsjö samt till ytterligare tre barn.
Scenroller
*Kom aldrig till premiär - en redovisningsföreställning gjordes
Filmografi (urval)
- 2017 – Tillsammans med Strömstedts (TV-serie)
- 2013 – Halvvägs till himlen (TV-serie)
- 2013 – Tyskungen
- 2012 – Renskrubbat folk
- 2007 – Beck – Den japanska shungamålningen
- 2007 – Stjärnorna på Slottet (TV-serie)
- 2006 – Wellkåmm to Verona
- 2004 – Härliga vintertid (röst)
- 2004 – Stenjäveln
- 2002 – Livet i 8 bitar
- 1998 – Skönheten och Odjuret - Belles magiska värld (röst)
- 1998 – Den tatuerade änkan (TV-film)
- 1997 – Skönheten och Odjuret - Den förtrollade julen (röst)
- 1997 – Jag är din krigare
- 1996 – Förmannen som försvann (TV-serie med Svenne Rubins)
- 1995 – Petri tårar
- 1994 – Good Night Irene
- 1993 – Den korsikanske biskopen (TV-serie)
- 1993 – Drömkåken
- 1991 – Kopplingen (TV-serie)
- 1991 – Skönheten och odjuret (röst)
- 1987 – Jim och piraterna Blom
- 1986 – Fantasia (röst i omdubb)
- 1986 – Kulla-Gulla (TV-serie)
- 1983 – Mot härliga tider
- 1982 – Fanny och Alexander
- 1982 – Hedebyborna (TV-serie)
- 1980 – Marmeladupproret
- 1979 – Skeppsredaren (TV-serie)
- 1977 – Fia i folkhemmet
- 1977 – Väljarnas förtroende
- 1977 – Conny och Tojan (TV-serie)
- 1975 – Släpp fångarne loss, det är vår!
- 1974 – Nalle Puh och den skuttande tigern (röst)
- 1973 – Scener ur ett äktenskap (TV-serie, film 1974)
- 1972–1974 – Bröderna Malm (TV-serie)
- 1972–1976 – N.P. Möller, fastighetsskötare (TV-serie)
- 1966 – En läcka i ridån
- 1965 – Calle P
- 1963 – Kurragömma
- 1963 – Prins Hatt under jorden
- 1962 – Vita frun
- 1961 – Svenska Floyd
- 1959 – Törnrosa (röst i originaldubb)
- 1959 – Mälarpirater
- 1960 – Tärningen är kastad
- 1959 – Det var en annan historia (TV-teater)
- 1955 – Lady och Lufsen (röst i originaldubb)
- 1954 – Flicka med melodi
- 1954 – Gud Fader och tattaren
- 1953 – Marianne
- 1946 – Ebberöds bank
Radioteater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1953 | Ivar | Midsommar August Strindberg |
Palle Brunius[7] |
| 1960 | Spiridon Nikolajevitj | Han som sålde sin fru David Tutaev |
Staffan Aspelin[8] |
Diskografi
- 1965 10 Låtar
- 1969 Hej clown (singel)
- 1970 Två kamrater (singel)
- 1979 Jan Malmsjö
- 1984 En ros (singel)
- 1984 Just en sån sång / La Cage Aux Folles
- 1987 Låt mej få tända ett ljus
- 2001 Välkommen till min jul
- 2002 Andligt
Priser och nomineringar
| År | Uppsättning | Pris | Kategori | Resultat |
|---|---|---|---|---|
| 1972 | Thaliapriset | Vann | ||
| 1986 | Litteris et Artibus | Vann | ||
| Illis quorum i 12:e storleken | Vann | |||
| 1988 | O'Neill-stipendiet | Vann | ||
| 1997 | Vem är rädd för Virginia Woolf? | Guldmasken | Bästa manliga huvudroll | Vann |
| 1999 | Vita hästen | Guldmasken | Bästa manliga musikalartist | Vann |
| 2004 | Victor/Victoria | Guldmasken | Bästa manliga musikalartist | Vann |
| 2009 | My Fair Lady | Guldmasken | Bästa manliga biroll | Vann |
| 2012 | S:t Eriksmedaljen | Vann | ||
Referenser
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Riksarkivet SVAR (2011)
- ^ "Jan Malmsjö". Arkiverad 3 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bonnierforlagen.se. Läst 2 september 2014.
- ^ Aftonbladet 1 januari 2006, Malmsjös nyårskupp
- ^ Mattias Bergqvist (7 november 2014). ”Malmsjö slutar - Loa Falkman ska ta över”. Expressen. http://www.expressen.se/noje/malmsjo-slutar---loa-falkman-ska-ta-over/. Läst 11 november 2014.
- ^ Vem är det, svensk biografisk handbok 1993
- ^ Glamour girls of the silver screen, läst 2011-01-21
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 47. 29 september 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-09-29/265/47. Läst 18 mars 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jan Malmsjö.- Ingmar Bergman-stiftelsens presentation av Jan Malmsjö
- Dramatens rollbok, Malmsjös teaterroller
- Jan Malmsjö på Internet Movie Database (engelska)
- Jan Malmsjö på Svensk Filmdatabas
- Jan Malmsjö i Libris
|