Jane Eyre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jane Eyre
Titelsida av första utgåvan av Jane Eyre.
Titelsida av första utgåvan av Jane Eyre.
Författare Charlotte Brontë
Originaltitel Jane Eyre
Originalspråk engelska
Land Storbritannien
Genre roman
Utgivningsår 16 oktober 1847
Utgiven på
svenska
1850
Huvudpersoner Jane Eyre, Edward Rochester

Jane Eyre är en roman utgiven 1847, skriven av Charlotte Brontë under pseudonymen Currer Bell. Boken blev en omedelbar succé och fick mycket god kritik, bland annat av William Thackeray, som Brontë dedicerade bokens andra utgåva till. Första svenska översättningen utkom 1850.

Jane Eyre är en av den brittiska litteraturens stora klassiker, och skildrar en föräldralös medelklasskvinnas uppväxt och liv som kvinna. Av central betydelse är huvudpersonens försök att skapa en självständighet som möter motstånd i samhället, i religionen, men även i henne själv då hon träffar mannen i sitt liv, mr Rochester på Thornfield, som fastän han är hennes kärlek förblir en främling. Till slut ingår hon likväl äktenskap med mr Rochester (Reader, I married him – den klassiska meningen i Jane Eyre). Romanen har tydliga drag av gotisk roman i Ann Radcliffes anda, men den är även ett första steg mot realismen och viktorianismen.

Synopsis[redigera | redigera wikitext]

Boken beskriver i jagform en flicka som när hon var väldigt liten förlorade båda sina föräldrar. Hon tvingas bo hos sin elaka moster och får en kärlekslös uppväxt. Hon blir så småningom mer eller mindre utkastad från det hus där hon behandlats sämre än tjänarna, och skickad till en skola för fattiga. Skolan drivs av en mycket inskränkt och snål herreman som nära nog låter flickorna svälta. De svåra förhållandena avslöjas efter en omfattande sjukdomsperiod med flera dödsfall, allt blir till det bättre och Jane Eyre stannar kvar i många år och blir till slut lärare.

Slutligen känner hon att inget håller henne kvar, hon vill lämna skolans numera trista vardagsmiljö, den har inte längre någonting att ge henne, för att komma ut i världen. Hon söker tjänst som guvernant genom att sätta in en annons och får ganska snart ett svar från en kvinna som vill anställa henne som privatlärare åt en liten flicka. Jane åtar sig tjänsten och det är i det huset hon kommer i kontakt med Mr Rochester, mannen som hon så småningom kommer att både älska och bli älskad av. De kommer varandra närmare och närmare och till slut friar han till henne. Hon tackar ja, men då dagen för bröllopet kommer, visar det sig att Rochester redan har en fru. En galen kvinna som han länge hållit inlåst. Han hävdar att hon är sinnessjuk och att han blev lurad att gifta sig med henne. Jane blir förkrossad och rymmer.

Tidigt på morgonen beger hon sig iväg från det hus där mannen hon älskar befinner sig. Hon kliver på diligensen och åker så långt de små besparingar hon har kan ta henne, vilket visar sig vara en vägkorsning mitt ute i ingenstans. I dagar driver hon omkring tills hon kommer till en stad där ingen vill ta emot henne. Det enda hon får att äta är lite bröd av en gammal dam och en portion gröt som var tänkt åt grisarna. Ingen vill ta sig an henne. Då hennes krafter är slut och döden står för dörren kommer hon till ett hus. Även här stängs dörren för hennes ansikte, men då husets herre kommer hem släpps hon genast in i huset. Hon får lite att äta och sedan en säng att vila ut i.

Jane återhämtar sig och får av prästen, den man som förbarmat sig över henne, ett erbjudande om att bygga upp en skola för flickor. Jane finner sig till rätta och med tiden visar det sig att prästen och hans båda systrar är hennes kusiner. Det visar sig också att deras gemensamme morbror har avlidit och testamenterat hela sin förmögenhet till Jane. Hon väljer dock att dela denna i fyra lika delar.

Nu är Jane ekonomiskt oberoende och hon söker åter kontakt med Rochester. Hon finner att han har, i en brand orsakad av hans galna fru som nu är död, förlorat en hand och blivit blind. Detta minskar dock inte Janes kärlek för sin forne arbetsgivare utan de gifter sig och till dess att deras förstfödde läggs i sin faders armar har Rochester återfått synen på ena ögat.

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Boken har filmatiserats för bio och tv ett 20-tal gånger, den första 1910 och den senaste 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]