Japanska skriftspråket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Det moderna japanska skriftsystemet använder sig av två huvudtyper av skrivtecken:

  • Kanji, införda kinesiska tecken
  • Kana, som består av:
    • Hiragana, används tillsammans med Kanji för inhemska och neutrala japanska ord och för grammatiska strukturer
    • Katakana, används för främmande ord så som namn, låneord, vetenskapliga namn och ibland ersätter katakana kanji eller hiragana för betoning.

Flera tusen kanji används regelbundet i språket. Man använder sig också av de båda delarna Kana vilka båda består 46 grund bokstäver, varje bokstav representerar ett ljud inom det japanska språket. Nästan alla japanska meningar innehåller både kanju och hiragana, medan vissa meningar dessutom använder katakana. På grund av denna mix av olika skrivtecken samt att det existerar så många kinesiska tecken, kanji, anses det japanska språket många gånger vara det mest komplicerade språk som används idag i världens olika språk.[1][2]

I mindre utsträckning använder det moderna japanska skriftspråket akronymer från det latinska alfabetet, till exempel vid termer som FBI, CD eller a.m/p.m. Romaniserad japanska som kallas för rōmaji, används ofta av personer som försöker lära sig det japanska skriftspråket. De använder detta då de inte lärt sig de ovanstående skriftsystemen. Den romaniserade japanskan använder även modersmålstalare vid datoranvändande. 

För att förklara ord som inte är japanska så använder det japanska skriftsystemet andra ord eller också lägger de till extra beskrivande ord.

Användande av tecknen[redigera | redigera wikitext]

Kanji[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kanji

Kanji används främst för att skriva ord på ord vars ursprung är janpanskt eller kinesiskt.

  • Vilket inkluderar främst substantiv så som 川 (kawa, "flod") och 学校 (gakkō, "skola").
  • De är också del i stammarna av de flesta verb och adjektiv exempelvis 見 i 見る (miru, "se") och 白 i 白い (shiroi, "vit").
  • De flesta namn på personer och platser inkluderar kanji till exempel 田中 (Tanaka) och 東京 (Tokyo). Vissa namn kan skrivas i hiragana, katakana eller i en kombination med kanji.

En del specifika japanska ord skrivs med olika kanji beroende på den specifika användningen - till exempel ordet naosu (att bota eller laga) är skriven på detta sätt 治す när det syftar på att bota en människa medan ordet skrivs så här 直す när det handlar om att laga olika objekt.

De flesta Kanji har fler än ett uttalssätt medan vissa vanliga kanji har flera olika uttalssätt. Ovanliga uttalssätt kan slätas ut med användandet av furigana. Kanji kombinationer ges ibland alternativa uttalsmöjligheter i stilistiskt syfte, till exempel i Natsume Sōseki's korta berättelse, den femte natten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://books.google.co.uk/books?id=BDisMH0IpFcC&pg=PA28
  2. ^ http://books.google.co.uk/books?id=FkBdWFwh-MEC&pg=PR12