Jemensiska

Från Wikipedia
Jemensiska
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteCrithagra
ArtJemensiska
C. menachensis
Vetenskapligt namn
§ Crithagra menachensis
AuktorOgilvie-Grant, 1913
Synonymer
Serinus menachensis

Jemensiska[2] (Crithagra menachensis) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar som förekommer i ett begränsat område på sydvästra Arabiska halvön.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Jemensiskan är en liten (11-12 cm), färglös fink med konisk näbb och rätt långa vingar.[4] Den har gråtonad brun ovansida, brun övergump och fint streckad undersida. Jemensiskan är mycket lik arabsiskan (Crithagra rothschildi) som den delar utbredningsområde med, men denna är gråare ovan, mer storhövdad, satt, kortvingad och långstjärtad samt har grön övergump, mörkare ansikte och större och inte lika spetsig näbb. Jemensiskan har vidare något tydligare ögonbrynsstreck och ett mörkt mustaschstreck samt är renare under. Den är också mer flocklevande och saknar arabsiskans beteende att röra på stjärten. Könen är lika.[5]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Jemensiskans läte är ett tiii-oo, med första tonen utdragen. I flykten hörs ett gråsiskelikt duiip eller ett kvittrande tui-tui-tui-tui. Sången beskrivs som tjiu-tji-tji-tjui.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer på sydvästra Arabiska halvön, i sydvästra Saudiarabien, västra Jemen (österut till 48° östlig bredd[6]) och allra sydvästligaste Oman.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Jemensiskan förekommer i torra och steniga områden med endast lite växtlighet, ofta högre upp än arabsiskan, ibland även utmed sluttningar och klippavsatser i byar och städer. Arten lever av olika sorters frön som den söker efter lågt i vegetationen eller på marken. Den ses i små flockar, ibland med jemenhämpling (Linaria yemenensis).[5]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Jemensiskan placerades tidigare i släktet Serinus men DNA-studier visar att den liksom ett stort antal i huvudsak afrikanska arter endast är avlägset släkt med till exempel gulhämpling (S. serinus).[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller lokalt vanlig.[5]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn menachensis syftar på distriktet Menacha (= Manakhah) i Jemen.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Crithagra menachensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.
  4. ^ [a b] Clement, P. (2018). Yemen Serin (Crithagra menachensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61319 20 september 2018).
  5. ^ [a b c d] Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.
  6. ^ Tourenq, C., Lawrence, M., Saleh, M., Bim Omran, J. & Al-Khobani, M. (2004) Ornithological observations in eastern Yemen, February–March 2002. Sandgrouse 26(1): 59–60
  7. ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. 
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]