Jens Lauritz Arup
| Jens Lauritz Arup | |
 | |
| Född | 20 april 1793[1][2] Kristiansands kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 9 april 1874[1][3][4] (80 år) Oslo |
| Begravd | Gamlebyens gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Politiker, präst |
| Befattning | |
| Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1833–1835, Drammen (1833–1835)[5] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1836–1838, Drammen (1836–1838)[6] Drammens borgmästare (1839–1841) Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1839–1841, Drammen (1839–1841)[7] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1842–1844, Drammen (1842–1844)[8] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1845–1847, Drammen (1845–1847)[9] Luthersk biskop i Oslo stift (1846–1874) Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1848–1850, Akershus amt (1848–1850)[10] | |
| Utmärkelser | |
| Storkors av Sankt Olavs orden | |
| Redigera Wikidata | |
Jens Lauritz Arup, född den 20 april 1793 i Kristiansand, död den 9 april 1874 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk biskop.
Arup tjänstgjorde redan 1812, innan han tagit sin teologiska examen, som skeppspräst på ett av de franska linjeskepp, som då utrustades med danska och norska besättningar. År 1818 avlade han sin examen med den största utmärkelse, som man kunde få vid Kristiania universitet, samt anställdes året därpå som residerande kapellan först i Ullensaker och sedan i Drammen. År 1832 blev han "sognepræst" i nämnda stad, och 1845 kallades han till stiftsprost i Kristiania samt blev 1846 biskop i Kristiania stift.
Som biskop utvecklade Arup en mycket betydande verksamhet. Vid Drammens skola tillvann han sig därjämte ett aktat namn som praktisk skolman. I stortingen 1836, 1842 och 1845 var Arup den ene av Drammens representanter och hade som sådan väsentlig andel i den 1845 utfärdade dissenterlagen. Vid dessa tre storting var han ordförande i kommittéer (utskott), nämligen 1842 och 1845 i kyrkokommittén och 1836 i tullkommittén; han hade några år förut författat en på mycket liberala grundsatser byggd framställning om förändringar i tullagstiftningen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Arup, Jens Laurits, 1904–1926.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Store norske leksikon, Jens Lauritz Arup.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 44, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 1029, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915–1945. B. 1 : Biografier : med tillegg til Tallak Lindstøl: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, 1949, s. 7, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 156, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 171, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 187, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 202, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 217, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 228, läs online.[källa från Wikidata]