Jerker Porath

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Jerker Porath,fil.dr, medicine hedersdoktor, tekn.hedersdoktor är en svensk biokemist som har uppfunnit och utvecklat flera olika separationsmetoder för biomolekyler. Jerker Porath är född 23 oktober 1921 i Sala[1][2]

Porath studerade vid Uppsala universitet och tog examen i ämnena matematik, fysik och kemi. År 1950 tog han en licentiatexamen i organisk kemi under handledning av professor Arne Fredga. Han blev därefter stipendiat vid Institut für Krebsforschung (Institutet för cancerforskning) i Heidelberg, där han fick intresse för biokemiska frågeställningar. Tillbaka i Uppsala fortsatte han därför som doktorand i biokemi hos nobelpristagaren Arne Tiselius. Tiselius rekommenderade Porath att besöka Choh Hao Li vid Hormone Research Laboratory, University of California, Berkeley, och Porath tillbringade ett år hos Li under 1951-1952. Hans återstående doktorandtid i Uppsala tillbringade han med att utveckla metoder för zonelektrofores och jonbyteskromatografi, som kunde användas för att rena hormoner.[2] Porath disputerade 1957 vid Uppsala universitet med en doktorsavhandling på detta tema.[3]

En av Poraths utvecklad kolonn för zonelektrofores kommersialiserades av det instrument- och medicintekniska företaget LKB-Produkter och såldes som "Porath-kolonnen".[2]

En ytterligare separationsmetod som Porath utvecklade ihop med Per Flodin var gelfiltrering. Flodin arbetade hos Pharmacia med dextran-forskning. 1957 upptäckte Porath att kolonner fyllda med dextrangel fungerade som molekylsiktar, och kunde användas för storleksseparering av molekyler.[4] Efter att Pharmacia och Tiselius, som Porath fortfarande arbetade hos, hade rådgjort, inleddes patentering. Upptäckten publicerades i tidskriften Nature 13 juni 1959 av Porath och Flodin,[5] och kort därefter lanserade Pharmacia gelfiltreringsmaterialet Sephadex (Separation Pharmacia Dextran) till försäljning.

Porath arbetade även med immobilisering och adsorption av enzymer, tillsammans med Rolf Axén, och dessutom utvecklade han metoden affinitetskromatografi.[1]. Porath publicerade 1975 en av de idag mer kommersiellt betydande kromatografimetoderna IMAC (Immoblized Metal Ions Affinity Chromatography).[6]

Porath blev senare professor i biokemi vid Uppsala universitet.

Porath invaldes i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) år 1971[7] och är även invald som ledamot nummer 1098 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Priser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Porath tilldelades Sixten Heymans pris år 1959. Svenska Kemistsamfundet tilldelade honom 1963 Arrhenius-plaketten (tillsammans med Per Flodin).Vidare så erhöll Porath Björkenska priset 1976, Sir Fredrik Gowland Hopkins Medal Award 1979 samt Tswett Medal (tillsammans med Per Flodin) 1979 och Bror Holmberg-medaljen 1988.[8] IVA tilldelade honom och Per Flodin 1968 sin guldmedalj med motiveringen "för deras utveckling av metoder för filtrering i geler av tvärbunden dextran"[9] och 1987 tilldelades han Stora guldmedaljen med motiveringen "för hans framstående insatser på det biokemiska området, speciellt inom separationstekniken".[10]. Han erhöll Erik K. Fernströms Nordiska pris 1992 och blev en av de första mottagarna av Olof Rudbecks medaljen 2002 samt Tiselius Award 2009[11][12][13].

Han har även utsetts till medicine hedersdoktor i både Uppsala, Chengdu (Kina) och Japan (Japan Biochemistry Society). Han blev Foreign Member av Naun (USSR Academy of Science) samt medlem av New York Academy of Sciences

2005 instiftade GE Healthcare, en efterföljare till Pharmacias verksamhet inom separationstekniker, ett pris till Poraths ära. Priset delas ut till en ung forskare inom Jerker Poraths forskningsområde.[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Biotech nummer 10, 2003, s. 12: Bioteknikpionjär flyttar hem
  2. ^ [a b c] Editorial - 80th Birthday of Professor Jerker Porath, i Chromatographia (2001), vol. 54, p. 431-432
  3. ^ Porath, Jerker (1957) (på eng). Zone electrophoresis in columns and adsorption chromatography on ionic cellulose derivatives as methods for peptide and protein fractionations: application to the study of posterior pituitary hormones. Uppsala. Libris 10091197 
  4. ^ Analytica-World: From Sephadex to GE Healthcare, läst 1 juni 2009
  5. ^ Gel filtration: a method for desalting and group separation, Nature, vol. 183 (1959), s. 1657-1659
  6. ^ Metal chelate affinity chromatography, a new approach to protein fractionation. Nature, Vol. 258, utg. 5536, sid. 598-599, 1975
  7. ^ Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien: Porath, Jerker, läst 1 juni 2009
  8. ^ Kemistsamfundets medaljer och utmärkelser, läst 1 juni 2009
  9. ^ Kungl. Ingenjörsvetenskapskademien: Samtliga mottagare av guldmedaljen, läst 2 juni 2009
  10. ^ Kungl. Ingenjörsvetenskapskademien: Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen, läst 2 juni 2009
  11. ^ Erik K. Fernström Stiftelse, Pristagare 1979-1995, Lunds Universitet
  12. ^ Pressmeddelande Rudbeckmedaljen, Uppsala Universitet
  13. ^ Tiselius Award, Uppsala Universitet
  14. ^ Ny Teknik 31 mars 2005: Jerker Porath får eget pris