Jizya

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Jizya är en den speciella skatt som åligger icke-muslimska personer i områden kontrollerade av muslimer.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den nämns bland annat i Sura at-Tawba, ayah 29 och i hadither:

"Kämpa mot dem [djihad] som, trots att de [förr] fick ta emot en uppenbarad Skrift [judar och kristna], varken tror på Gud eller på den Yttersta dagen och som inte anser som förbjudet det som Gud och Hans sändebud har förbjudit och inte iakttar den sanna religionens bud - [kämpa mot dem] till dess de erkänner sig besegrade och frivilligt betalar skyddsskatten." (Qur'an 9:29)

Dess syfte har varit bland annat att utgöra kompensation för militärt beskydd, eftersom icke-muslimer ej förpliktigades militärtjänstgöring och inte skulle bära vapen. Personer som valde att konvertera till islam behövde inte längre betala jizya men förpliktigades istället att betala den muslimska beskattningsformen zakat som är en allmosa till de fattigas försörjning och vanligen uppbärs i samband med Ramadan. Zakat är reglerad i sunna och brukar vara ca 2,5% av tillgångarna. Ibland kunde även personer som valde att delta i armén (t.ex. i Osmanska riket) få en sådan lättnad.

Storlek[redigera | redigera wikitext]

Jizya har kunna vara relativt godtycklig i praktiken, ofta upp till 50% av tillgångarna vid ett beskattningstillfälle, medan vissa härskare har beslutat om ett fast belopp, och reducering för fattiga, sjuka och kvinnor. I modern tid har islamister använt Koranens påbud om jizya för att själva utkräva denna skatt, då demokratifrämjande muslimska stater inte regelmässigt krävt in den i sådan omfattning, exempelvis i Pakistan, Egypten och Irak.[1] Åren 1942-44 krävde Turkiska staten genom att införa varlik vergisi ofta över 100% skatt av icke-muslimer under hot om deportering till arbetsläger, där ett antal dog. Fortfarande används jizya t.ex. för icke-muslimska turkcyprioter. Lagtexten Hedaya anger att en icke-muslim generellt kan beskattas dubbelt mot en muslim. [2] I länder som tillämpa sharia kan jizya ingå i den officiella lagen.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Jizya har uppfattats som ett villkor för att få leva under muslimskt styre och utöva annan religion än islam. Härskare har använt det som påtryckning för att påskynda konvertering till islam, eftersom Koranen uppmanar att inte med våld tvinga kristna och judar att konvertera, till skillnad från "avgudadyrkare" (Qur'an 9:5). Resultatet har med tiden blivit en stark islamisering av områdena där jizya tillämpats, då människor ofta föredragit att inte bli diskriminerade p.g.a. sin religion. Utan konvertering var oftast även karriärmöjligheterna och rättskyddet i praktiken ganska begränsade.

En stor skillnad mellan zakat och jizya är att medan zakat inte är ett legat krav, utan enbart leder till en gudomlig bestraffning efter döden, är den som inte betalar jizya rättslös, och får dödas för att hans tillgångar ska kunna realiseras. Detta tillämpas t.ex. av islamister i Egypten, såsom Muslimska Brödraskapet.

Diskussion[redigera | redigera wikitext]

Muslimska lärda har dock ibland ifrågasatt tillämpningen av jizya. Påbudet finns i den sist skrivna suran, då Muhammeds rike var i tider av krig, och står i viss konflikt mot tanken om religionsfrihet för kristna och judar, "bokens folk". Somliga moderata Korantolkare menar att den sanna formen av islam kommer bäst till uttryck i de tidigare fridfulla surorna från Mecka, medan islamister menar att de senare lärorna om kamp ersätter de tidigare, som en rättelse.

Andra försvarar jizya med att även andra regenter har krävt tribut av sina undersåtar. En stor skillnad har emellertid varit att detta normalt inte styrts av religionen utan av nationalitet och ståndstillhörighet, när skillnad har förekommit. I tid av renodlad religionskonflikt har däremot övergrepp oftast skett i strid mot lagen. Förtryck och diskriminering av religiösa minoriteter som skett exempelvis i Europas tidigare historia tar världssamfundet idag avstånd från såsom brottsligt och FN har beslutat i den riktningen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Iraq: Christians prepare for Christmas under siege
  2. ^ Hedaya, I.4.; se även K.S. Lal, Theory and Practice of Muslim State in India, Delhi, 1999, pp. 139-140 (skatt på muslimer i muslimska Indien: 5%, på dhimmis: 10%).