Jodoform

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jodoform
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn Trijodmetan
Övriga namn Metyltrijodid, Jodoform
Kemisk formel CHI3
Molmassa 393,732 g/mol
Utseende Gula kristaller
CAS-nummer 75-47-8
SMILES IC(I)I
Egenskaper
Densitet 4,01 g/cm³
Löslighet (vatten) 0,1 g/l
Smältpunkt 123 °C
Kokpunkt 217 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
2
0
LD50 355 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Negativt (vänster) och positivt (höger) utfall av jodoformtest.

Jodoform eller trijodmetan är en trihalometan med formeln CHI3.

Innehåll

Egenskaper [redigera]

Jodoform är flyktiga, blekgula kristaller med genomträngande antiseptisk lukt.

Historia [redigera]

Jodoform framställdes första gången år 1822 av Georges Serullas och dess formel fastställdes av Jean-Baptiste Dumas år 1834. Den franske apotekaren Apollinaire Bouchardat upptäckte och utnyttjade jodoformens antiseptiska egenskaper.

Framställning [redigera]

Jodoform bildas genom halogenering i alkalisk miljö. Den organiska komponenten kan vara:

  1. Etanol (C2H5OH) eller motsvarande sekundär alkohol där hydroxigruppen sitter på den andra kolatomen (till exempel isopropanol)
  2. Acetaldehyd (CH3CHO) eller motsvarande keton där karbonylgruppen sitter på den andra kolatomen (till exempel aceton, se bild).
Iodoform Acetone.svg

Reaktionen är så tillförlitlig att den används i jodoformtestet för att påvisa metyl-ketoner och sekundära alkoholer.

Användning [redigera]

I början av 1900-talet användes jodoform som antiseptika, men har numera ersatts av effektivare medel, främst då jodförgiftning var vanlig bland patienterna. Det användes dock i veterinärpraktiker även efter att det ersatts inom medicinen.[1]

Se även [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 467-68 

Källor [redigera]


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Iodoform