Johan-fallet
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-10) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Johan-fallet är ett svenskt rättsfall från 1980.
Innehåll |
[redigera] Bakgrund
Den 7 november 1980 försvann den 11-årige Johan Asplund från sitt hem i bostadsområdet Bosvedjan norr om Sundsvall.[1] Asplund skulle efter skolan hämtas av sin far för att åka till dennes bostad i Sollefteå. På eftermiddagen, då fadern kom för att hämta Asplund, hade han ännu inte kommit hem. Klockan 15.40 anmäldes Asplund försvunnen hos polisen och han efterlystes även i SR Västernorrland. Man gick även skallgång, dock utan att finna pojken.
[redigera] Misstänkt gärningsman
Tidigt i utredningen misstänktes en man i familjens bekantskapskrets för att ha fört bort Asplund, men åklagaren valde att inte väcka åtal då han ansåg att det saknades bevisning. Föräldrarna väckte då enskilt åtal för människorov mot mannen, som för övrigt var Johans tidigare styvfar, med hjälp av advokat Pelle Svensson. Tingsrätten ansåg det bevisat att den anklagade fört bort Asplund, men inte att han gjort detta i syfte att bringa Asplund om livet. I april 1985 dömdes mannen därför av en oenig tingsrätt för olaga frihetsberövande till två års fängelse. Domen överklagades och till Hovrätten för Nedre Norrland skärpte Svensson åtalspunkterna till att även omfatta mord. Hovrätten för nedre Norrland frikände den tilltalade 9 april 1986. I september samma år ansökte Svensson om prövningstillstånd hos Högsta Domstolen som dock avslog begäran. Pelle Svenssons agerande kritiserades av Göran Elwin i boken Fallet Johan.
[redigera] Thomas Quicks erkännanden
Tretton år efter försvinnandet, i mars 1993, erkände Thomas Quick att han mördat Johan Asplund.[2] Det var det första, inte preskriberade, mordet Quick erkände. I mars 2001 väcktes åtal mot Quick av överåklagare Christer van der Kwast. Vid rättegången ifrågasattes Quicks trovärdighet och Asplunds föräldrar ansåg inte att Quick var skyldig till brottet.[3] I juni 2001 dömdes Quick av tingsrätten för mordet[4][5] och föräldrarna tilldömdes ett skadestånd.
7 november 2005, 25 år efter Johan Asplunds försvinnande, blev ett eventuellt mord preskriberat.
Hösten 2006 lämnade advokat Svensson på föräldrarna Asplunds uppmaning in en inlaga till Justitiekanslern (JK). Den avsåg bland annat Johan-fallet och flera av de andra mordfall där Quick dömts. Syftet var att få en JK-utredning av de tveksamheter som kritiker av Quick-utredningarna uppehållit sig vid under många år. Advokat Svensson framförde också allvarliga anklagelser mot åklagare Christer van der Kwast och polisens utredare. Advokaten hävdade att de begått allvarliga tjänstefel under mordutredningarna. Justitiekansler Göran Lambertz inledde aldrig någon granskning utan konstaterade att samtliga domar mot Thomas Quick varit välgrundade, och att utredningsarbetet bedrivits korrekt.
År 2009 tog Quick tillbaka sitt erkännande i Johan-fallet.[6] Han sökte resning vilken beviljades av Hovrätten för Nedre Norrland den 18 januari 2012.
[redigera] Källor
- ^ SVT.se 22 december 2008: Fallet Johan Asplund, läst 22 september 2009
- ^ Dagbladet.se 20 november 2008: Johan försvann 1980, läst 22 september 2009
- ^ ”Johan Asplunds pappa lättad av nya beskeden”. SvD.se. 16 december 2008. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2206331.svd. Läst 22 september 2009.
- ^ ”Quick fälls för mordet”. SVT.se. http://svt.se/2.55868/1.1445822/quick_falls_for_mordet?lid=senasteNytt_648870&lpos=rubrik_1445822. Läst 22 september 2009.
- ^ ”Quick dömd för Johan-mordet”. Göteborgsposten.se. 22 juni 2001. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=139&a=459179&ref. Läst 22 september 2009.
- ^ SVT.se: Quick tar tillbaka allt, läst 22 september 2009
