Johan Adam Cronstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan Adam Cronstedt
Johan Adam Cronstedt

Johan Adam Cronstedt, född 12 november 1749, död 21 februari 1836, var en svensk greve, militär; generallöjtnant, son till Carl Johan Cronstedt och syssling till Carl Olof Cronstedt.

Cronstedt kom tidigt i militärtjänst, snart även i hovtjänst och blev 1784 major. Som sådan deltog han i kriget 1788-90 varunder han särskilt utmärkte sig i en strid vid Kymmene älv. 1793 blev Cronstedt överste, 1802 generaladjutant, och 1806 chef för Savolaxbrigaden, som då var i ett ganska dåligt skick. Vid krigsutbrottet 1808 sköt Cronstedt själv till pengar för att få brigaden i stridbart skick, men anträdde därefter återtåget mot Uleåborg, dit han efter en del småstrider ankom i mars. För sin försummelse att under reträtten tillräckligt sörja för huvudarméns flank, vilket kunnat få svåra följder, erhöll Cronstedt en skarp förebråelse.

I Slaget vid Revolax 1808 misslyckades Cronstedt på grund av sin sena ankomst i planen att helt omringa ryssarna, men hans kraftigt ansatta och väl ledda anfall ledde dock till en viktig seger för svenskarna. Cronstedt deltog även med framgång i Slaget vid Lappo och Slaget vid Alavo, men blev vid det senare slaget svårt sårad. När han blivit någorlunda återställd fick Cronstedt befälet i Umeå.[1]

22 mars året därpå överrumplas han, som befälhavare i Umeå, av ryska trupper som under mycket svåra vinterförhållanden marscherat över kvarken. Efter smärre strider begärde Cronstedt vapenvila inför ryske befälhavaren Michail Barclay de Tolly, som kräver att de svenska trupperna lämnar Umeå. Då brister tålamodet hos de svenska och finska soldaterna som plundrar förråden och super sig fulla – tillsammans med ryska soldater, inför bestörta befäl på båda sidor. Efter tre dagar får Barclay de Tolly order om att återvända till Finland, vilket han kan göra med gott om proviant från Umeå.[1]

Han nämns i två dikter i Johan Ludvig Runebergs stora nationalepos Fänrik Ståls sägner, dels i Fältmarskalken, dels i Fänrikens hälsning.

Kort därefter begav sig Cronstedt till Stockholm, där han utnämndes till generallöjtnant, men användes inte för någon vidare krigstjänst. 1810-17 var Cronstedt tillförordnad landshövding i Linköping.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931


Företrädare:
Fredrik Georg Strömfelt
Landshövding i Östergötlands län
18101817
Efterträdare:
Carl Nieroth