Johan Gabriel Oxenstierna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För svensk modern femkampare, se Johan Gabriel Oxenstierna (idrottare).
Johan Gabriel Oxenstierna.
Litografi av Alexander Wetterling efter ett original av Johan Fredrik von Breda.

Johan Gabriel Oxenstierna, född den 19 juli 1750 på Skenäs i Södermanland, död den 29 juli 1818 i Stockholm[1], var en svensk greve, en av rikets herrar, riksmarskalk och ledamot av Svenska Akademien 1786-1818 (stol 8). Han var systerson till Gustaf Fredrik Gyllenborg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han tog kansliexamen år 1767, tjänstgjorde vid kansliet 1767-1770, och fick sedan tjänst i svenska ambassaden i Wien där han blev kommissionssekreterare 1772. Hemkallad till hovtjänst 1774 blev han utnämnd till kammarherre hos kung Gustav III, en av rikets herrar 1782, och överstekammarherre 1783 (motsvarande generallöjtnants grad). 1785 fick han sin första egentliga politiska titel som extraordinarie ledamot i rådet samt i kanslikollegium, blev riksråd 1786 och kanslipresident samma år, blott 36 år gammal. Då riksrådet upplöstes 1789 blev han överstemarskalk hos drottningen, 1790 serafimerriddare samt Serafimerordens kansler, och samma år kallades han till regeringsledamot under konungens frånvaro, samt utnämndes 1792 till riksmarskalk. Han fick avsked från riksmarskalksämbetet 1801 och avled 1818. Oxenstierna var en av de aderton i Svenska Akademien sedan dess grundande 1786. Den 23 maj 1786 blev Oxenstierna hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[2] Han invaldes den 7 februari 1798 som ledamot nummer 178 av Kungliga Musikaliska Akademien[3], samt 1804 som ledamot nummer 314 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Från sextonårsåldern skrev han dagbok varav flera delar är utgivna.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ekenstam, Claes (2001). ”Johan Gabriel Oxenstierna - en man för vår tid?.”. Sprickor i fasaden / redigerad av Claes Ekenstam, Thomas Johansson och Jari Kuosmanen (Hedemora : Gidlund, 2001): sid. [19]-52.  Libris 3333876
  • Eneroth, Olof (1876). Några drag ur skalden Oxenstjernas ungdomshistoria: bidrag till 1700-talets kulturhistoria. [Stockholm]. Libris 3108864 
  • Frykenstedt, Holger (1972). Johan Gabriel Oxenstierna och Finland.. Helsingfors: Tilgmanns tr. Libris 633200 
  • Frykenstedt, Holger (1961). Johan Gabriel Oxenstiernas Skördarne: en proveniens- och motivundersökning. Stockholm studies in history of literature, 0491-0869 ; 6. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 11816 
  • Frykenstedt, Holger (1969). Poetens historia: Carl August Ehrensvärd och Johan Gabriel Oxenstierna, konstellation i vänskapens och poesins tecken. Nationalmuseums skriftserie, 0081-5683 ; 16 Ur Nationalmusei teckningssamling, 99-0517590-3 ; 7. Stockholm: Nationalmuseum. Libris 498844 
  • Knif, Henrik (2010). Leva och låta leva i gamla Europa: Saint-Évremond, Metastasio, Fredenheim och Oxenstierna. Stockholm: Atlantis. Libris 11855647. ISBN 978-91-7353-414-7 
  • Lamm, Martin (1911). Johan Gabriel Oxenstierna: en gustaviansk natursvärmares lif och dikt. Stockholm: Geber. Libris 23594 
  • Oxenstierna, Johan Gabriel; Stjernström Gustaf (1881). Dagboks-anteckningar: åren 1769-1771. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 2. Upsala. Libris 70334 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gustaf Henrik Mellin, red (1840–1849). Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer. Stockholm. Libris 2150865. http://runeberg.org/svestorman/ 
  2. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19f
  3. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84. Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Malte Ramel
(tillförordnad)
Sveriges kanslipresident
1786–1789
Tillsammans med Emanuel De Geer till 1787
och Karl Vilhelm von Düben från 1788
Efterträdare:
Karl Vilhelm von Düben
Föregångare:
Förste ämbetsinnehavaren
Svenska Akademien,
Stol nr 8

1786–1818
Efterträdare:
Esaias Tegnér