Johan Huizinga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan Huizinga

Johan Huizinga, född 7 december 1872 i Groningen, död 1 februari 1945 i De Steeg nära Arnhem, nederländsk filolog och kulturhistoriker, professor i allmän historia vid universitetet i Leiden 1915.

Huizinga har skrivit arbeten i indisk filologi men är mest känd som författare till kulturhistoriska skildringar, främst Herfsttij der middeleeuwen (1919, Ur medeltidens höst), en studie av liv, tankar och konst i Frankrike och Nederländerna1300- och 1400-talen. Han har även skrivit Wege der Kulturgeschichte (1930) samt en biografi över Erasmus (1925) samt Homo ludens (1938), en studie över lekens roll i kulturen. Han har även behandlat frågan om nationalmedvetandets uppkomst.

Huzinga invaldes 1937 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Böcker på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Ur medeltidens höst: studier över 1300- och 1400-talens levnadsstil och tankeformer i Frankrike och Nederländerna (Herfsttij der middeleeuwen) (översättning Hans Reutercrona, Fritze, 1927). Senaste utg. Lind & Co, 2007
  • I morgondagens skugga: en diagnos av vår tids kulturella onda (In de schaduwen van morgen) (översättning Signe Psilander, Fritze, 1936)
  • Den lekande människan (Homo ludens) (översättning Gunnar Brandell, Natur och kultur, 1945). Senaste utg. Natur och kultur, 2004
  • Erasmus (Erasmus) (översättning Ingrid Rääf, Natur och kultur, 1953)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]