Johan I av Brabant

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Johan I av Brabant (nederländska Jan I, franska Jean I), född 1252/1253 i Leuven, död 3 maj 1294 i Leuven, var hertig av Brabant (1267-1294), hertig av Lothier och Limburg (1288-1294). Han kallas även "den segerrike".

Han var son till Henrik III av Brabant och Adelaide av Burgund.

Han är mest känd för segern vid slaget vid Worringen 1288,[1] som ledde till att han även blev hertig över Limburg och som gav honom tillnamnet "den segerrike".

Han omkom 3 maj 1294 efter att ha skadats i ett tornerspel i samband med bröllopsfesligheter i Bar-le-Duc (idag i Frankrike).

Han efterträddes som hertig av sin son Johan II av Brabant.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Brabant i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)