Johan Jacob Hedrén

Från Wikipedia
Biskop
Johan Jacob Hedrén
Johan Jacob Hedrén 1830.jpg
Johan Jacob Hedrén. Målning av Fredric Westin, 1830.
KyrkaSvenska kyrkan

StiftKarlstads stift, biskop
Period1829-1835
FöreträdareOlof Bjurbäck
EfterträdareCarl Adolph Agardh

StiftLinköpings stift, biskop
Period1836-1861
FöreträdareMarcus Wallenberg
EfterträdareEbbe Bring

Prästvigd1803 i Stockholm
Akademisk titelTeologie doktor 1809
Född4 mars 1775
Rännelanda socken
Död14 februari 1861
Linköping

Johan Jacob Hedrén, född 4 mars 1775 på Bäckenäs i Rännelanda socken, Dalsland, död 14 februari 1861 i Linköping, var en svensk präst. Han var biskop i Karlstads stift från 1829 och biskop i Linköpings stift från 1833[1] samt överhovpredikant[2].

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han tillhörde släkten Hedrén från Högsäter och var son till prosten i Ör i Dalsland teol. dr Anders Hedrén och Brita Wermelin.[3] Han fick enskild undervisning av fadern i hemmet och bedrev senare studier i Karlstad, han tog studentexamen vid Uppsala universitet 1793, blev fil.mag 1797, docent i botanik 1797, adjunkt i botanik 1802, pastorsexamen i Karlstad 1803, prästvigd i Stockholm 1803, notarie i Hovkonsistorium 1805, regementspastor vid Svea livgarde, ordinarie hovpredikant & ledamot av Hovkonsistorium från 1807, tillika predikant vid Borgerskapets änkehus 1808, teol. doktor 1809, kyrkoherde i Jakobs och Johannes församlingar i Stockholm från 1810, biskop i Karlstad från 1829, biskop i Linköping från 1833 med tillträde 1836, död barnlös 1861, begravd vid Vreta klosters kyrka i Östergötland.

Johan Jacob Hedrén var riksdagsledamot 1812–1848, dessutom ledamot i 1815 års evangeliebokskommitté och ordförande i kommittén till överseende och granskning af kyrkolagen 1824. 1817-19 var han preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo. Han ansågs som en utmärkt predikant. Han visade också uppskattning av "läsarna". I en prästmöteshandling uttalar han sig sålunda: "De bära ingalunda motvilja, misstroende eller hat till kyrkan, till dess cultur, ord och sacramenter. [...] Rättvisan bjuder oss ock att erkänna, att sådana läsare, som rätteligen bruka dessa medel bönen och Guds ords läsning, utmärka sig i församlingen i grundelig kristendomskunskap, renlärig tro, af from och stilla vandel, af strängt sabbatshållande, af nykter och ordentlig sammanlefnad; sådana medlemmar som kyrkan måtte med bön till Gud önska sig många."

Vid biskopsvalet i Karlstad 1829 var Hedrén uppförd i första rummet och Esaias Tegnér i andra. Tegnér valde då att inte kandidera. Om Hedrén har Tegnér skrivit att han var "i allmänhet föga utmärkt då fråga är om Embetets inre andeliga sida: men för den yttre eller Länsmanssidan är han exemplarisk genom sitt praktiska sinne och sin rika erfarenhet".[4]

Johan Jacob Hedrén var även docent i praktisk ekonomi i Uppsala och stiftade till exempel Karlstads enskilda bank (grundad 1833, firade 50 år lördagen den 16 mars 1883) och blev direktör för Östergötlands enskilda bank (grundad 1837) i Linköping.

En minnesvård utvisar hans gravplats vid Vreta klosters kyrka, Östergötland.

Svensk präst, biskop i Karlstads och Linköpings stift samt överhovpredikan. Levde 1775-1861.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Johan Jacob Hedréns föräldrar var Anders Hedrén, prost i Örs församling, Dalsland, Karlstads stift och Brita Christina Wermelin. Syster till Ulrika Kullgren varigenom svåger till Carl August Kullgren.

Han gifte sig första gången 1811 med Ottiliana Sophia Öhnqvist (1787–1839), andra gången 1840 med Emma Charlotta Helling (1800–1874).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Johan Jacob Hedrén (Vermländska sällskapet i Stockholm)”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928151246/http://www.wermlandskasallskapet.se/index.php?option=com_content&task=view&id=15&Itemid=35. Läst 21 januari 2007. 
  2. ^ Svenska Bibelsällskapet
  3. ^ G. Anrep,Svenska släktboken 2, 1872, Svenska släktkalendern 1917 och 1927.
  4. ^ Brev till M. Lagerlöf 22 december 1833. Citerat från Åke Eliæson och Bror Olsson. "Esaias Tegnér. En monografi i bild", Malmö:Allhems förlag 1949, page 115, ISBN 990374658X.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]



Företrädare:
Marcus Wallenberg
Biskop i Linköping och prebendekyrkoherde i Vreta klosters pastorat
1836–1860
Efterträdare:
Ebbe Gustaf Bring