Johan Johansson i Noraskog

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Johan Johansson
Född1 november 1840[1][2][3]
Nora församling[1][2][3], Sverige
Död2 februari 1905[1][3][4] (64 år)
Ulrika Eleonora församling[1][3], Sverige
Medborgare iSverige[5]
SysselsättningBergsman[3], politiker[6][3], lantbrukare[3], hembygdsforskare[1]
Befattning
Andrakammarledamot, Nora domsagas valkrets (1870–1887)[6][3][4]
Andrakammarledamot (1888–1902)
Politiskt parti
Lantmannapartiet (–)[3]
Gamla lantmannapartiet (–)[3]
Lantmannapartiet (–)[3]
Lantmannapartiet (–)[3]
Redigera Wikidata

Johannes "Johan" Johansson (i riksdagen kallad Johansson i Noraskog), född 1 november 1840 i Nora landsförsamling, Örebro län, död 2 februari 1905 i Stockholm (folkbokförd i Nora landsförsamling),[7][8] var en svensk politiker, kulturforskare och bergsman.

Johansson studerade en tid vid läroverket i Örebro och innehade därefter gårdarna Ringshyttan, Bergsäng och från 1885 hemmanet Noraskog i Gamla Pershyttan i Nora landsförsamling.[9] När han efter fadern övertog Ringshyttan och Holmshyttan följde med dem den prestigefyllda titeln bergsman.

Han blev nämndeman i Nora härad 1870, ordförande i Nora kommunalnämnd 1872, ledamot av Örebro läns landsting 1869–1884 och var ledamot av riksdagens andra kammare 1870–1887 samt 1888–1902, från början som tillhörig intelligensen (ett öknamn för Ministeriella partiet), men från 1880 tillhörig Lantmannapartiet. Här tillhörde han den liberala och frihandelsvänliga flygeln och vid partisprängningen 1888 blev han medlem av Gamla lantmannapartiet, bland vars ledare han räknades. I samband med återföreningen av Lantmannapartiet 1895 spelade han en betydande roll. Han var som politiker inriktad på skattefrågorna och utgav skrifter i sådana ämnen. Han var ledamot av skatteregleringskommittén 1879–1883 och av läroverkskommittén 1883. Från 1884 hade han ansvaret för utarbetandet av det stora registerverket till riksdagens protokoll 1809–1899.[10]

Från 1869 var Johansson ledamot av Örebro läns hushållningssällskap. Han var som riksdagsman ledamot av bevillningsutskottet 1880–1886 och 1891–1895, ledamot av konstitutionsutskottet 1887, i särskilda utskottet 1897, urtima vice ordförande i bankoutskottet 1897–1902, samt riksgäldsfullmäktig 1884–1888 och 1892–1905.[10]

Johansson var livligt intresserad av historia och hembygdsforskning, framför allt rörande bergslagernas historia. Han lade upp ett eget arkiv med farfaderns skriftliga kvarlåtenskap som grundval och där samlade han urkunder i original eller avskrift rörande bergslagernas och bergshanteringens äldre historia, och han gjorde många excerperingar ur Kammararkivet i Stockholm. Som politiker fick han till stånd ekonomiseringen av detta arkivs uppordnande. Han utgav ett stort antal lokaltopografiska skrifter. Av dessa är det omfattande arbetet Noraskogs arkiv i sex band omfattande nära 3 300 sidor mest framträdande. Han blev korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien 1895.

Han har fått en gata i Striberg uppkallad efter sig.

Bibliografi, urval[redigera | redigera wikitext]

  • Något om tackjernstionden med särskildt afseende på Nora, Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs, Grythytte, Hellefors, Karlskoga och Nya Kopparbergs bergslager (1872)
  • Försök till historisk beskrifning öfver Stadra och Finnå bruk (1872)
  • Om Noraskog, äldre och nyare anteckningar (1-3, 1875-87)- Ett Register till Johan Johanssons arbeten Om Noraskog och Noraskogs arkiv utgavs 1990.
  • Historik om grundskatterna (1880-81)
  • Försvar och grundskatter. Öfversigter och jemförelser (1884)
  • Noraskogs arkiv. Bergslagshistoriska samlingar och anteckningar. (del 1-6, 1889-1928. - Ett Register till Johan Johanssons arbeten Om Noraskog och Noraskogs arkiv utgavs 1990.
  • Sakregister till Rikets ständers protokoll med bihang för tiden från och med 1809 till och med 1866 (1891-93)
  • Bidrag till Karlskoga krönika (1895)
  • Lindesberg. Bidrag till stadens och omliggande bergslags historia (1896)
  • Riksdagen 1896 och dess sekreterare, justitieombudsmannen, dess suppleant, bibliotekarien, samt fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret. (Svenskt porträttgalleri 6.) (1896)
  • Karlskoga bergslag, historia, och beskrifning (1897)
  • Dagboksanteckningar (1-4, 1957-65).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Knut Petersson, "Johan Johansson", Svenskt biografiskt lexikon 20,1973-75, s. 280-284.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Johan Johansson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 88, läs online, läst: 26 februari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 493, Johansson i Ringshyttan senare Bergsäng o Noraskog, Johan, läst: 19 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 284, Johannes (Johan) Johansson., läs onlineläs online, läst: 7 februari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 25 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 88, 178. Johan Johansson, läs online, läst: 26 februari 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Nora landsförsamlingsbok 1901–1909, s. 374
  8. ^ Nora landsförsamlings död- och begravningsbok 1901–1931, s. 38
  9. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 514 
  10. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 514-15 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Johansson_i_Noraskog&oldid=54237944”