Johan Lindström Saxon
Johan Lindström Saxon,[1] född 17 februari 1859 i Gällersta socken i Närke, död 7 november 1935 i Stocksund, var en svensk författare, förläggare och opinionsbildare.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Johan Lindström Saxon var son till hemmansägaren Lars Johan Larsson (Lindström) och Kristina Lovisa Olsdotter och växte upp i ett frireligiöst och helnyktert bondehem. Han studerade 1879-80 på Örebro läns folkhögskola och började 1880 på tidningen Nerike i Örebro. Han var därefter redaktör för flera dagstidningar, för Arboga-posten 1881, Nya Arboga Tidning 1881-84, Jämtlandsposten 1885-86 och Norrlänningen 1887-90.
Han var sedan redaktionssekrteterare för Arbetet i Malmö 1890-91, under Axel Danielsson, samt ägare av och redaktör för Jämtlands Allehanda (senare Jämtlands Tidning) i Östersund 1891-1904, där han använde signaturen Saxon.
År 1904 lämnade han Östersund och flyttade till Stockholm, där han startade veckotidningen Såningsmannen i december samma år. Tidskriften lade grunden för ett förlag, med namnet Saxon & Lindströms förlag från 1928. Förlaget drevs tillsammans med hans bröder David och Edvin Lindström (1877-1968). Förlaget gav bland annat ut Lektyr och Svensk Damtidning
Johan Lindström Saxon var livet ut hembygdsvän och grundade i sin födelsesocken friluftsmuseet Gällersta forngård och i Örebro Stiftelsen Saxons Närkesarkiv vid stadsbiblioteket, med syfte att utge vetenskaplig litteratur om Närke. Han gjorde den svenska översättningen av Socialisternas marsch och skrev 1889 skillingtrycket Visan om den sköna konstberiderskan Elvira Madigan.
J.L. Saxon var organiserad vegetarian och tog initiativ till att bilda Svenska Vegetariska Föreningen 1903, var ordförande där från samma år och redigerade dess tidskrift Vegetarianen. Han var också ordförande i Internationella vegetariska unionen 1922-23 och ledamot av centralstyrelsen för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Han var politisk engagerad på vänsterkanten på tidens politiska skala som radikalt frisinnad; i sin ungdom betraktades han som socialist. Han var också en av dem som ekonomiskt stödde grundandet av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur i Uppsala år 1932, och vars första ledamöter han tillhörde.
J. L. Saxon var gift i första äktenskapet 1886-88 med Hedvig Lundcrantz och i andra äktenskapet från 1895 med Anna Maria Bergström. Han är far till förlagsmannen Lars Saxon (1900-50) och är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.
[redigera] Litteratur
- Sven-Bertil Jansson: Den uppkäftige såningsmannen - Johan L. Saxon och hans tid, Hjalmarson & Högberg, Stockholm 1995, ISBN 91-89660-99-4
- J.L. Saxon: Umgängeskonst - Levnadskonst, 1911
[redigera] Källor
- Svenskt biografiskt lexikon, band 31, sidorna 444-451
[redigera] Noter
- ^ Johan Lindström Saxon föddes Johan Lindström och bytte efternamn till Saxon år 1901. Han kallades sig dock efteråt J. L. Saxon eller Johan Lindström Saxon
[redigera] Externa länkar
- Wikisource har verk av eller om Johan Lindström Saxon.
