Johan Pontén

Från Wikipedia
Johan Pontén
Född2 maj 1776
Vederslövs socken, Småland
Död23 september 1857 (81 år)
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragPräst och naturforskare
Känd förFöregångsman inom psykvården
MakaEva Maria Kallström
(1800–1808)
Christina Catharina Wetterling
(1810–1857)
FöräldrarPetrus Pontén
Rebecca Widegren
SläktingarPeter Carl Pontén (son)
Gustaf Pontén (son)

Johan Pontén, född 2 maj 1776 i Vederslövs socken, Kronobergs län, död 23 september 1857, var en svensk präst och naturforskare. Han är dock mest känd för sin medicinska verksamhet och som reformivrare inom psykiatrins område.

Pontén, som var prästson och tillhörde släkten Pontén från Småland, uppbyggde redan under gymnasietiden ett betydande naturhistoriskt museum. Han blev student i Uppsala 1795 och vann 1800 magistergraden i Greifswald, där han erbjöds en docentur i botanik. Han lät dock prästviga sig och utnämndes 1812 till komminister i Hjärtlanda socken, och 1825 till sin fars efterträdare som kyrkoherde i Hultsjö socken och erhöll 1831 prosts titel. År 1836 övertog han Korsberga pastorat.

I egenskap av äkta linnéan, var Pontén även hemmastadd i medicin och hade rättighet att driva apotek och i begränsad utsträckning utöva sjukvård. Han tog emot sjuka i sin prästgård och ombesörjde inackordering av den i olika hem i den församling där han var präst och menade att familjevård var vägen till det bästa resultatet. Han intresserade sig särskilt för psykiska sjukdomar och menade att mentalsjukvården måste humaniseras. Han utgav åtskilliga populära handböcker på det medicinska och naturvetenskapliga området.

Hans sjukvårdsarbete fortsattes av sonen Gustaf Pontén som också blev kyrkoherde i Korsberga.

Han gifte sig första gången 1800 med Eva Maria Kallström (1780–1808) och andra gången 1810 med Christina Catharina Wetterling (1784–1878). Bland barnen märks hovpredikanten Peter Carl Pontén och kontraktsprosten Gustaf Pontén.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Beskrifning om Hultsjö pastorat (i Jönköpings Kungl. Hushållningssällskaps handlingar, häfte 12, 1824)
  • Svensk fauna, en handbok för insektsamlare (1831)
  • Läke-bok eller anwisning till de mest enkla och minst kostsamma läkemedel samt deras användande wid de allmännaste sjukdoms-tillfällen, synnerligen på landet och i saknad af snar läkare-hjelp (1841, ny upplaga 1851)
  • Uppgift på använda läkemedel, vård och behandling för sinnessvaga och galna människor (1841)
  • Om prediko-sjukan i Småland (1843)
  • Flora eller örtbok för allmänheten, till urskiljande af de till läkemedel mest nyttiga och anwändbara örter och wäxter uti wåra ängar, hagar, täppor, åkrar och odlingar (1847)
  • Den Ponténska stam- och slägt-taflan, nedskrifven år 1850, med någon tillökning till och med året 1855 (1855)
  • Till allmänheten rörande sinnessvaga menniskor (1855)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • G. Pontén "Ett banbrytande arbete inom sinnessjukvården", Växjö stifts hembygdskalender 1977.
  • J. Pontén, "Gudar präster och läkekonst." Nordisk medicinhistorisk årsbok Supplement VII, 1980.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1929). Svenska släktkalendern. Årg. 10 (1930). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 655. Libris 3684374 

Se även[redigera | redigera wikitext]