Johan Rabaeus
| Johan Rabaeus | |
| Född | Carl Magnus Johan Olof Rabaeus 31 juli 1947 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Vistelseort | Södermalm, Stockholm[1] |
| Nationalitet | Svensk |
| Andra namn | Johan Rabéus |
| Yrke/uppdrag | Skådespelare |
| År som aktiv | 1975–idag |
| Partner | Camilla Thulin |
Carl Magnus Johan Olof Rabaeus, född 31 juli 1947 i Stockholm, är en svensk skådespelare.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Rabaeus är son till ambassadören Bengt Rabaeus och hans fru ambassadrisen Birgitta.[2] Rabaeus har två yngre bröder och hade även en syster som dog i ung ålder.[3] Rabaeus hade en kringflackande internationell uppväxt i bland annat Paris, New York, Prag, Alger och Genève utöver Stockholm, där han sedan sattes att studera vid Lundsbergs internatskola,[4] något han i sitt program Sommar i P1 och i media har talat om har givit honom en ständig längtan efter att känna en fast rotad tillhörighet någonstans.
Rabaeus tog studenten vid 16 års ålder och som ung sökte han sin väg genom studier vid Handelshögskolan, som föräldrarna önskat men inte han själv, drev en tid restaurang vid Marstrand, arbetade på Svenska Dagbladet[1] och på UD, innan han genom en flickvän upptäckte den tidigare närmast okända teatervärlden, vilket förändrade hans liv helt och han sökte genast in till teaterkursen vid Inge Wærns Teaterstudion. Han fick börja teaterkursen där, trots att ledningen först inte trodde på honom som skådespelarämne, och ett halvår senare hade han plötsligt övertygat så, att han fick göra huvudrollen som Sherlock Holmes i pjäsen Sherlock Holmes sista fall och fick därefter engagemang vid Riksteatern 1975–76.
Han gjorde 1977 sin filmdebut i den undersökande tv-filmen Ögonblick av uppror (1971 och 1976) och sökte sig vidare till fria teatergrupper som Modellteatern i Eskilstuna, där han bland annat medverkade i deras tv-produktion Med slöja och svärd (1981), därpå Tur-teatern och Pistolteatern i Stockholm fram till 1984, då han kom till Dramaten, där han sedan dess varit fast anställd.
Rabaeus har kommit att bli en av Sveriges mest välkända skådespelare, inte minst i en mängd filmer och tv-produktioner, såsom Herrar (1986), Goltuppen (1991), Sjukan (1995), titelrollen i serien Ivar Kreuger (1998) och Ondskan (2003). Han spelar ofta obehagliga typer men har också gjort barnvänligare produktioner; han gav exempelvis sin röst åt Ture Sventon i radioserierna Ture Sventon i öknen (2004) och Ture Sventon i Stockholm (2006). Rabeus har även gjort röster i Per Åhlins tecknade film Hundhotellet (2000) och i Don Bluths film Tummelisa (1994).
[redigera] Teater
Han har också gästspelat på andra scener, såsom i Göteborg där han spelade på Göteborgs Stadsteater 1999 i Den europeiska kritcirkeln, Caliban i Shakespeares Stormen (2003) och Dante i Den gudomliga komedin (2003) och de manliga huvudrollerna i musikalerna Sound of Music (Kapten von Trapp; 2003–04) och Kiss Me, Kate (Petruchio; 2005) på Göteborgsoperan. 2001 gjorde han sin första roll på Stockholms stadsteater i Tommy Berggrens hyllade uppsättning av Harold Pinters Fastighetsskötaren (även på SVT), och Tommy Berggren som regissör har han arbetat med flera gånger. Han har återkommit dit emellanåt i uppsättningar som Påklädaren (2005) mot Sven Wollter, Pinters Hemkomsten (2006), Hjalmar Ekdahl i Henrik Ibsens Vildanden (2008), luffaren Estragon i Samuel Becketts I väntan på Godot (2009) och titelrollen i Molières Tartuffe (2011), en roll han redan tidigare gjort på Dramaten år 2000 och sedan gjort också på Betty Nansen Teatret i Köpenhamn. I Danmark har han också spelat i Ibsens När vi döda vaknar och Kungen i Hamlet på Kronborgs slott. 2008 spelade han statsminister Fredrik Reinfeldt i pjäsen Reinfeldt. Ensamvargen på Orionteatern.
På Dramaten har han spelat i flera uppsättningar av Ingmar Bergman och arbetat med regissörer som ryske Jurij Ljubimov (Ett gästabud i pestens tid 1986) och kanadensiske Robert Lepage (Advokaten i Ett drömspel 1994). Han har också bland annat spelat knarkaren Tage i VD (1987; även på SVT), Mackie Kniven i Tolvskillingsoperan (1988), titelrollen i August Strindbergs Carl XII (1990) och bland annat Gustav III i Drottningens juvelsmycke (2008). Stor framgång fick han i huvudrollen i långköraren Den girige (2009; även på SVT 2011).
[redigera] Övrigt
Han deläger sedan 2011 också ljudboksförlaget AB Svenska Ljud Audioförlag (vardagligt kallat Svenska Ljud Classica) tillsammans med Carlson invest, Frekvens Produktion AB samt skådespelarna Katarina Ewerlöf och Krister Henriksson. Han är sambo med modedesignern Camilla Thulin. Under 2011 och 2012 var han med i SVT-programmen Sommarpratarna och Stjärnorna på slottet, där han talade om sin komplicerade barndom med en sträng och fordrande far och svårigheten att bryta med sin gamla borgerliga miljö och söka sig till teatern, som han upplevde som en välsignad ny livsväg.
[redigera] Utmärkelser
- 1999 SVT:s pris Sammy
- 2000 Svenska Akademiens Carl Åkermans stipendium
- 2006 Den kungliga medaljen Litteris et Artibus
- 2011 Dramatens O'Neill-stipendium
[redigera] Filmografi (urval)
- 2011 – Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet (röst som Ivan Sackarin/Rackham den Röde)
- 2011 – Åsa-Nisse – wälkom to Knohult
- 2010 – Bröderna Karlsson
- 2008 – Oskyldigt dömd (TV-serie)
- 2008 – Angel
- 2007 – Pyramiden
- 2006 – Heartbreak Hotel
- 2006 – Exit
- 2006 – Göta Kanal 2
- 2005 – Wallander – Byfånen
- 2003 – Ondskan
- 2002 – Stora teatern (TV-serie)
- 2001 – Rederiet (TV-serie)
- 2000 – Jönssonligan spelar högt
- 2000 – Trolösa
- 1999 – Ivar Kreuger (TV-serie)
- 1998 – Beck – Öga för öga
- 1997 – Lilla Jönssonligan på styva linan
- 1997 – Sjukan
- 1996 – Svensson Svensson (TV-serie) (ett avsnitt)
- 1996 – Jerusalem
- 1995 – Sommaren
- 1994 – Tummelisa (röst som Bertil Bagge)
- 1993 – Drömkåken
- 1993 – Lotta flyttar hemifrån
- 1992 – FernGully: Den sista regnskogen (röst som Batty)
- 1991 – Goltuppen (TV-serie)
- 1989 – Hassel – Terrorns finger
- 1988 – S.O.S. – En segelsällskapsresa
- 1987 – Varuhuset (TV-serie)
- 1986 – Herrar (TV-pjäs)
- 1985 – Den politiske kannstöparen
- 1985 – Kams – tokerier från Ådalen (TV-pjäs)
- 1984 – Skatten på Bråtehus (TV-serie)
- 1981 – Med slöja och svärd (TV-pjäs)
[redigera] Ljudböcker
Uppläsare av följande ljudböcker:
- Den fjärde handen av John Irving
- Änglar och demoner av Dan Brown
- Gåtornas palats av Dan Brown
- Liftarens guide till galaxen del 1–3 av Douglas Adams
- Kinesen av Henning Mankell
- Katedralen vid havet av Ildefonso Falcones
- Berättelsen om Pi av Yann Martel
- En dans på rosor av Reginald Hill
- Strindbergs stjärna av Jan Wallentin
[redigera] Referenser
- ^ [a b] Hagen, Cecilia (23 mars 2008). ”Cecilia Hagen möter Johan Rabaeus”. Expressen. http://www.expressen.se/kronikorer/ceciliahagen/1.1094914/cecilia-hagen-moter-johan-rabaeus. Läst 22 januari 2012.
- ^ Fauvelle, Louise (2011). ”En sosse lost in space”. Skyways Magazine (nr. 5): s. 32. http://issuu.com/skyways/docs/ombord-1202-a-001-068-a. Läst 22 januari 2012.
- ^ Forsling, Jon (2012-01-21). ”Han såg systern kvävas”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article14246349.ab. Läst 22 januari 2012.
- ^ ”Johan Rabaeus 25 Juli”. Sommar i P1. 25 juli 2010. http://sommarpratare.se/johan-rabaeus-25-juli/. Läst 22 januari 2012.