Johann Gottfried Schadow

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johann Gottfried Schadow.

Johann Gottfried Schadow, född 20 maj 1764 i Berlin, död där 27 januari 1850, var en tysk skulptör och grafiker, en av de ledande företrädarna för nyklassicismen i Tyskland. Hans verk omfattar bland annat quadriganBrandenburger Tor i Berlin.

Schadow var lärjunge av den i Berlin bosatte belgiske skulptören Antoine Tassaert och tog starka intryck av dennes realistiska arbete inom den monumentala skulpturen. Schadow studerade i Rom 1785-1787. I Rom utförde han bland annat gruppen Perseus och Andromeda. Han blev 1787 sekreterare vid akademien i Berlin och 1788 hovbildhuggare efter Tassaert. 1805 blev han akademiens rektor och dess direktör. Hans första betydande arbete i Berlin blev det figurrika gravmonumentet över en ung greve von der Mark (i Dorotheenkirche 1790) med allegorisk komposition i tidens antikiserande stil. 1791 gjorde Schadow en resa till Stockholm för att studera bronsgjutning. Han blev då ledamot av svenska konstakademien och lämnade 1794 en statyett Mars (i gips) som receptionsstycke. Han utförde vid denna tid sina första monumentala statyer, Fredrik II och Hans Joachim von Zieten.

Fredrika av Preussen.

År 1797 utställdes en dubbelstaty av prinsessorna Lovisa och Fredrika av Preussen och porträttbyster av de två prinsessorna (finns nu i Nationalgalleriet i Berlin). Ett motstycke till Zietens staty blev bilden av furst Leopold av Dessau. Helt genreartad är den karaktärsfulla statyetten av Fredrik II med två vindhundar (1816, först i Sanssouci, idag i Bodemuseum). Känd är även Luthermonumentet i Wittenberg (1821). Flera byster utförde han för Walhalla. Han lämnade efter sig många små skisser till aldrig utförda bilder, grekiska ynglingar och kvinnor, kompositioner i relief, dessutom raderingar (omkring 90 blad), litografier och mästerliga teckningar - bland dessa porträtt och även karikatyrer.

Han uppträdde som författare med de konstteoretiska verken Polyklet (1834) och Nationalphysiognomien (1835), båda utkomna i flera upplagor. Hans Aufsätze und Briefe utgavs 1864.

Källor[redigera | redigera wikitext]