Johannesört

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med johannisört, ett dialektalt namn på älggräs.
Johannesört
Johannesört.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Malpigiaordningen
Malpighiales
Familj Johannesörtsväxter
Clusiaceae
Släkte Johannesörtssläktet
Hypericum
Art Johannesört
H. perforatum
Vetenskapligt namn
§ Hypericum perforatum
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Johannesört eller äkta johannesört (Hypericum perforatum) är en flerårig växt med gula blommor.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Karakteristiskt för äkta johannesört är att strået är försett med två längsgående åsar. Förväxlingsarten fyrkantig johannesört, (Hypericum maculatum), har fyra sådana åsar, varför strået får fyrkantig genomskärning.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Hypericum i det vetenskapliga namnet kan översättas med "över bild", vilket kan härledas från grekiskans hyper, med betydelsen "över", och eikon, med betydelsen "bild". Denna benämning kommer därav att man i gamla tider trodde sig kunna fördriva onda andar från det som bilden föreställde genom att hänga några kvistar av örter från Hypericum-släktet ovanför bilden.

Andefördrivningsförmågan går igen i en gammal benämning på johannesört, nämligen Fuga Dæmonum, där latinska fuga betyder "flykt". Fuga Dæmonum kan alltså översättas med "den onda andens (demonens) flykt".

Denna tro har givit upphov till de folkliga översättningarna satansflykt och djävulsflykt som benämning på johannesört.

Perforatum kommer från att bladen ser ut att ha blivit perforerade. Hålen är små, men syns om man håller upp bladet mot ljuset. Det är på så sätt man ser om man har plockat den äkta johannesörten eller man har plockat den fyrkantiga johannesörten. Den fyrkantiga johannesörten har inga oljekörtlar i bladen och är inte heller perforerade. Vill man göra en brygd av johannesört så måste man för att få den blodröda färgen förvissa sig om att det är äkta johannesört. Den äkta johannesörten och den fyrkantiga johannesörten (som inte är verksam fysiologiskt) växer oftast på samma ställen och tätt intill varandra.

Ett gammalt namn för johannesört är mansblod/mannablod med anledning av att krossade blomknoppar avger en blodröd saft. Enligt sägnen så växte det upp en blomma på marken där Johannes Döparen halshöggs och blodet droppade ner. Därav också blommans namn.

På svenska har Hypericum perforatum slagits samman och förvanskats till hirkum pirkum som benämning på brännvin kryddat med johannesört. Uttrycket att vara pirum, det vill säga vara berusad, som beteckning på den som förtärt denna dryck i övermått ligger bakom johannesörtens alternativa namn randpirk – "Hypericum med det randiga strået".

Namnet Johannes i olika variationer (John, Hannes, Hans etc) går igen även i denna växts namn på många andra språk än svenska. En osäker förklaring är eventuellt en koppling till Johannes Döparens dag, som är midsommardagen i hela den kristna världen, en dag då det vore lämpligt att skörda de hälsobringande blommorna. Kan också vara en teori till blommans namn.[2]

På vissa håll har namnet johannesört använts även om slåttergubbe (Arnica montana) och älggräs (Filipendula ulmaria), men dessa arter är inte alls släkt med Hypericum perforatum.

Användning[redigera | redigera wikitext]

  • Det röda färgämnet kan användas vid växtfärgning av textilier.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Äkta johannesört blommar under högsommaren och hösten, från juli till september. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/hyperica/hyper/hypeper.html 16 december 2011.
  2. ^ Namnet johannesört har växten fått för att den blommar vid midsommar i södra Sverige, Tyskland och England. I södra Finland sker blomningnen några veckor senare, från mitten av juli till slutet av augusti. De starkaste preparaten av johannesört erhålls från växtens knoppar; näst starkast är enbart blommor. Svagare och utan inbördes skillnad i styrka är frökapslar och topparna av blommande kvistar. Hufvudstadsbladet 19 augusti 1998.
  3. ^ Forskning & Framsteg, 2009 nr 2, Intellecta Infolog, Solna 2009, ISSN 0015-7937, sida 46

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]