Äkta johannesört

	Johannesört
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Malpigiaordningen; Malpighiales
Familj	Johannesörtsväxter; Clusiaceae
Släkte	Johannesörtssläktet; Hypericum
Art	Johannesört; H. perforatum
Vetenskapligt namn
	§ Hypericum perforatum
Auktor	Linné

Johannesört eller äkta johannesört (Hypericum perforatum) är en flerårig växt med gula blommor.^[1]

Utseende

Karakteristiskt för äkta johannesört är att strået är försett med två längsgående åsar. Förväxlingsarten fyrkantig johannesört, (Hypericum maculatum), har fyra sådana åsar, varför strået får fyrkantig genomskärning.

Etymologi

Hypericum i det vetenskapliga namnet kan översättas med "över bild", vilket kan härledas från grekiskans hyper, med betydelsen "över", och eikon, med betydelsen "bild". Denna benämning kommer därav att man i gamla tider trodde sig kunna fördriva onda andar från det som bilden föreställde genom att hänga några kvistar av örter från Hypericum-släktet ovanför bilden.

Andefördrivningsförmågan går igen i en gammal benämning på johannesört, nämligen Fuga Dæmonum, där latinska fuga betyder "flykt". Fuga Dæmonum kan alltså översättas med "de onda andarnas (demonernas) flykt".

Denna tro har givit upphov till de folkliga översättningarna satansflykt och djävulsflykt som benämning på johannesört.

Perforatum kommer från att bladen ser ut att ha blivit perforerade. Hålen är små, men syns om man håller upp bladet mot ljuset. Det är på så sätt man ser om man har plockat den äkta johannesörten eller man har plockat den fyrkantiga johannesörten. Den fyrkantiga johannesörten har inga oljekörtlar i bladen och är inte heller perforerade. Vill man göra en brygd av johannesört så måste man för att få den blodröda färgen förvissa sig om att det är äkta johannesört. Den äkta johannesörten och den fyrkantiga johannesörten (som inte är verksam fysiologiskt) växer oftast på samma ställen och tätt intill varandra.

Ett gammalt namn för johannesört är mansblod/mannablod med anledning av att krossade blomknoppar avger en blodröd saft. Enligt sägnen så växte det upp en blomma på marken där Johannes Döparen halshöggs och blodet droppade ner. Därav också blommans namn.

På svenska har Hypericum perforatum slagits samman och förvanskats till hirkum pirkum som benämning på brännvin kryddat med johannesört. Uttrycket att vara pirum, det vill säga vara berusad, som beteckning på den som förtärt denna dryck i övermått ligger bakom johannesörtens alternativa namn randpirk – "Hypericum med det randiga strået".

Namnet Johannes i olika variationer (John, Hannes, Hans etc) går igen även i denna växts namn på många andra språk än svenska. En osäker förklaring är eventuellt en koppling till Johannes Döparens dag, som är midsommardagen i hela den kristna världen, en dag då det vore lämpligt att skörda de hälsobringande blommorna. Kan också vara en teori till blommans namn.^[2]

På vissa håll har namnet johannesört använts även om slåttergubbe (Arnica montana) och älggräs (Filipendula ulmaria), men dessa arter är inte alls släkt med Hypericum perforatum.

Användning

Blommorna plockas och används som krydda i spritdrycker. Eftersom blommorna innehåller ett rött färgämne blir spriten röd. Örten besjungs av Ulf Lundell i "Öppna landskap".

Johannesört används även inom alternativmedicin mot lindrig oro och depression. I Tyskland och Österrike förskrivs ibland johannesörtpreparat av läkare mot lätt till medelsvår depression. Johannesört påverkar läkemedelsnedbrytande CYP-enzymer i levern och kan därför störa samtidig läkemedelsbehandling så att den blir verkningslös. Många olika läkemedel kan påverkas; några exempel är bromsmedicin mot hiv,^[3] p-piller, epilepsiläkemedel och läkemedel som används mot avstötning vid transplantationer. Även fotosensibilisering kan uppstå.

Det röda färgämnet kan användas vid växtfärgning av textilier.

Referenser

^ Äkta johannesört blommar under högsommaren och hösten, från juli till september. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/hyperica/hyper/hypeper.html 16 december 2011.
^ Namnet johannesört har växten fått för att den blommar vid midsommar i södra Sverige, Tyskland och England. I södra Finland sker blomningnen några veckor senare, från mitten av juli till slutet av augusti. De starkaste preparaten av johannesört erhålls från växtens knoppar; näst starkast är enbart blommor. Svagare och utan inbördes skillnad i styrka är frökapslar och topparna av blommande kvistar. Hufvudstadsbladet 19 augusti 1998.
^ Forskning & Framsteg, 2009 nr 2, Intellecta Infolog, Solna 2009, ISSN 0015-7937, sida 46

Externa länkar

Den virtuella floran - Johannesört
Läkemedelsverket om johannesört
Läkemedelsverket om interaktioner med naturläkemedel
Mansblod i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Äkta johannesört.
Bilder & media

[1] Äkta johannesört blommar under högsommaren och hösten, från juli till september. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/hyperica/hyper/hypeper.html 16 december 2011.

[2] Namnet johannesört har växten fått för att den blommar vid midsommar i södra Sverige, Tyskland och England. I södra Finland sker blomningnen några veckor senare, från mitten av juli till slutet av augusti. De starkaste preparaten av johannesört erhålls från växtens knoppar; näst starkast är enbart blommor. Svagare och utan inbördes skillnad i styrka är frökapslar och topparna av blommande kvistar. Hufvudstadsbladet 19 augusti 1998.

[3] Forskning & Framsteg, 2009 nr 2, Intellecta Infolog, Solna 2009, ISSN 0015-7937, sida 46

[1]

[2]

[3]