Johannes Gutenberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johannes Gutenberg
Johannes Gutenberg (1394 -3 feb 1468), efter ett kopparstick från 1586, knappast autentiskt.
Född ca 1400
Mainz
Död 3 februari 1468
Mainz
Nationalitet tysk
Yrke/uppdrag uppfinnare
Känd för trycka böcker

Johannes Gensfleisch zur Laden zum Gutenberg, född omkring 1400 i Mainz, död 3 februari 1468 i samma stad, var en tysk uppfinnare som under 1450-talet färdigutvecklade sin metod för att trycka böcker med rörliga, utbytbara typer för varje enskild bokstav. Den 1 286 sidor tjocka så kallade Mazarinbibeln trycktes 1455–1458. Man var då i Europa ovetande om att böcker tryckts på papper i minst 1 000 år i Kina, men i Kina skars en träplatta av skickliga, snabba snidare till för varje enskild boksida. Först på 1800-talet blev den europeiska boktryckarkonsten definitivt snabbare än den kinesiska. [1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johannes Gutenberg föddes i en patricierfamilj. Utifrån hans goda latinkunskaper har man alltid antagit att han fick en bra utbildning vid klosterskola och kanske vid universitet.

Borgaren Johan Meijdenbach, guldsmeden Johann Fust (död 1466) och gravören Peter Schöffer var några viktiga medarbetare. Man känner till ett tiotal böcker som Gutenberg lät göra med dem, bland annat en ABC-bok, en ordbok, och ett par biblar.

1430- och 1440-talet intresserade sig Gutenberg för metallbearbetning och spegelmakeri i Strassbourg och utvecklade där en idé han fått om boktryckning. Väl tillbaka i Mainz lånade han pengar av Fust för att utveckla en metod att mekaniskt mångfaldiga texter. Fust fick dock ingen omedelbar vinst på sin investering och inledde därför 1455 en process som ruinerade och skämde ut Gutenberg. Denne flyttade då, 1459, till Haarlem i Nederländerna och grundade ett nytt tryckeri där. År 1465 blev han anställd av kurfursten Adolf av Nassau, vilket gav en ekonomiskt tryggad ålderdom. Han dog den 3 februari 1468 och begravdes i Franciskankyrkan i Mainz. Kyrkan jämnades med marken 1742.

Träblockstekniken fortsatte att dominera i Kina, men på 1100-talet använde faktiskt kineserna i begränsad omfattning lösa typer för skrift, och vinpressar hade använts i några hundra år för att göra tryck på tyger. Kinesernas stora antal skrivtecken medförde emellertid att tryckning med träblock för varje sida fortsatte långt in på 1900-talet. Gutenberg uppfann stilgjutningen och mekaniserade trycktekniken för framställning av böcker. De flesta typerna var i början snidade i trä. Gutenbergs viktigaste bidrag till boktryckarkonsten var att utveckla matrisgjutning av separata bokstavstyper i metall som kunde sättas samman till ord och textrader. Dessutom kombinerade han typgjutning och sättning med avtryckning i en handpress som tillverkats med samtida skruvpressar som förebild.

Gutenbergs främsta verk är den 42-radiga Bibeln, även kallad Gutenbergs Bibel eller Mazarinbibeln, som han tryckte 1455–1458. Den bestod av två delar och sammanlagt 643 blad, 1286 sidor, och är ett praktverk med vackra illuminationer och anfanger. Han signerade inte ett enda av sina verk.

Gutenberg har fått ge namn till Project Gutenberg, som har målet att tillgängliggöra alla böcker utan upphovsrätt eller utgången upphovsrätt till allmänheten via internet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Allt om historia (6, 2012) "Gjorde böcker 1.000 år före Gutenberg". Av Magnus Västerbro, s 44.
  • Berömda boktryckare 1, Nordqvist, N., Sällskapet bokvännerna n:o 20 (Sthlm u å)
  • Sohm, Peter, Boktryckeri-Konsten samt berättelse om några berömda boktryckare och boktryckerier (1816; Sthlm 1959)
  • Jean, George, Skriftens historia genom sex tusen år (orig. L'écriture - mémoire des hommes 1987) (Sthlm 1991)

Se även[redigera | redigera wikitext]