Johannes Matthiæ Gothus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biskop Johannes Matthiæ Gothus
Johannes Matthiæ Gothus
Johannes Matthiæ Gothus
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Strängnäs stift, biskop
Period 1643-1664
Företrädare Jacobus Johannis Zebrozynthius
Efterträdare Erik Gabrielsson Emporagrius

Född 29 december 1592 i Västra Husby
Död 18 februari 1670

Johannes Matthiæ Gothus, född 29 december 1592 i Västra Husby prästgård, död 18 februari 1670 i Stockholm, var en svensk teolog och under en tid biskop i Strängnäs stift.

Matthiae föddes som son till kyrkoherden i Västra Husby, Mattias Petri Upplänning (1533-1610) och Anna Danielsdotter Grubbe. En källa hävdar att "biskop Johannes Matthiaes farfars mor var Birgitta Vasa, Gustav Vasas syskonbarn...",[1] ...", vilket skall förstås i ordets äldre betydelse "kusin". Gothus hade 14 syskon, varav ett var köpmannen i Söderköping Peder Mattsson Stiernfelt. Alla hans barn var med första hustrun Katarina Nilsdotter Bohm. De fick fyra söner och fyra döttrar som uppnådde vuxen ålder och som allesammans adlades Oljeqvist, vilket han själv avstod till förmån för sina barn.

Barndom och studietid[redigera | redigera wikitext]

Ur hans egenhändigt skrivna minnesbok:

"Åhr 1599 in Aprili. När jag war siu åhr gammal och hade lärt hemma af mina föräldrar läsa rent swenska, blef jagh förshichad af mina kära föräldrar, med min preceptor M. Claes Prytz til Linköpingz schola. Och war sedan kvar hos min Sal. Broder wälb. Peder Matzon uti Ellowa åhr".

Därefter läste Matthiae i Uppsala och antogs även som informator hos ärkebiskop Petrus Kenicius. När han år 1617 blivit promoverad till magister, hörde det till att fortsätta studera vid de äldre och mer berömda universiteten i Rostock, Helmstadt, Wittenberg, Leipzig och Giessen. I Giessen stannade han kvar en längre tid och läste där teologi och österländska språk. Han studerade även, i vetenskapligt syfte, i England och Frankrike. Under denna studietid grundlade han sin religiösa ireniska inställning och även sin opposition mot den dåtida lutherska ortodoxin. Speciellt i Holland kom han i kontakt med förespråkare för religiös tolerans. När han så småningom återkom till Sverige var det med en mycket stark känsla av att främja samförstånd mellan olika evangeliska bekännelser. Lika stark som hans tro, var hans motvilja mot konfessionella stridigheter. Han ville fokusera på det han helst av allt förespråkade, religiös innerlighet och praktisk fromhet, det program som allra bäst motsvarade hans fridsamma läggning. Under dessa resor, år 1622, fick han en kallelse till professor poesos i Uppsala. Han återvände emellertid inte till Sverige förrän 1625 och tillträdde, istället för professorsbefattningen, en tjänst som lärare i teologi vid Collegium illustre i Stockholm, en läroanstalt för adliga ynglingars uppfostran. Vid denna läroanstalt disputerade han i ämnet de sacra coena, den heliga nattvarden, inför kung Gustav II Adolf.

Yrkesliv[redigera | redigera wikitext]

Matthiae var rektor för Collegium illustre 1626–1629. Han fick privilegier på ett boktryckeri som han inrättade i februari 1628. År 1633 blev han lärare och mentor för kronprinsessan Kristina och hennes mor änkedrottning Eleonora Katarina av Pfalz. Han utnämndes till biskop i Strängnäs stift 1643 och innehade detta ämbete till 1664. Han var influerad av Comenius och han ville verka för en försoning mellan de stridande kyrkorna, som han hoppades skulle grundas i urkyrkans odogmatiska kristendom. Efter att han hade hävdat att man kunde avstå från nöddop om detta förrättades av en lekman gick superintendenten i Kalmar stift, Nicolaus Eschilli, till storms mot honom vid riksdagen 1644. Följande år utgav Eschilli en synodaldisputation, där han närmare utvecklade skälen för sitt klander: Om man tillrådde att hellre umbära dopet än låta lekmän meddela det, så innebar detta en sådan en förkastelse av dopets nödvändighet, och styrkte kalvinisternas mening, att dopet inte var den nya födelsens medel, utan endast ”ett tecken eller en yttre ceremoni”.

Drottning Kristina ogillade dock påhoppen och ville inte på några villkor tillåta att hennes lärare, som även varit en ersättare och ett moraliskt stöd efter hennes fars död, skulle bli utsatt för någon form av förföljelse. När riksdagen sammanträdde år 1647, förekom inom rådet en skarp ordväxling mellan rikskanslern Axel Oxenstierna och drottning Kristina, där hon uttalade sitt missnöje med Eschillis angrepp. Det gick så långt att drottningen slutligen gav de församlade biskoparna befallning att förlika om saken, vilket också lyckades: De bägge motståndarna räckte varandra handen till försoning, men de frågor som framkallat oenigheten, var därmed endast för stunden undanskjutna och kunde lätt ge anledning till nya strider. Axel Oxenstierna, som bedömde saken realistiskt, skrev också till sin vän biskop Isak Rothovius i Åbo: ”Sopita aut ad tempus suppressa lis fuit”. Dessa religiösa konflikter som fortsatte medförde, dock efter många år, att Matthiae tvingades avgå som biskop år 1664 på prästerskapets initiativ.

Matthiae erhöll av drottning Kristina och hennes mor änkedrottningen gåvor och stora förläningar. Han ägde mer än 33 stora gods och gårdar och dessutom ett antal mindre fastigheter på olika håll i Sverige. Vilka gårdar som var hans egen släkts arvegods är oklart. Gårdarna var kronans betalningsmedel eftersom man på den här tiden inte hade råd att enbart betala i pengar till sina anställda. Han lät bygga Söderlänna säteri i Länna söder om Strängnäs.

På sin dödsbädd uttalade Matthiae inför närvarande vittnen, att han alltid haft för avsikt att rätt undervisa drottning Kristina och att han aldrig varit någon synkretist eller indifferentist. Hans motstånd mot konkordieformeln hade berott på, att han av hennes antagande såsom symbolisk bok befarade mycken oro och split inom kyrkan. Likväl medgav han, att han i de åtalade skrifterna uttryckt sig oförsiktigt, särdeles i sin Idea boni ordinis, (ungefär "idé om en god ordning") den han nu förkastade och önskade ogjord, han erkände, att han aldrig menat illa och hans behandling varit hård, ”biskoparne och överheten dock med avseende på församlingens säkerhet icke bort handla annorlunda än de gjort”. Han begravdes i Riddarholmskyrkan och fördes senare till familjegraven i Strängnäs domkyrka.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Matthiae författade åtskilliga skrifter som spreds över stora delar av 1600-talets Europa. Han utgav åtminstone 92 tryckta skrifter, av dessa var 67 böcker om religion, sju var likpredikningar, fyra var språkvetenskap, tre var skönlitteratur och två var om uppfostran och undervisning. Av dessa böcker är 61 skrivna på latin, 28 är på svenska varav sju är likpredikningar. En bok på tyska, en på nederländska och en på franska.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Pentapoligrammaton Ostrogothiae, Stockholm 1613.
  • Gust. Adolphus, in coronationis festo carmine elegiaco celebratus, Uppsala 1617.
  • Oratio insignes peregrinationis utilitates continens, Uppsala 1618.
  • Threnodia in obitam Princ. Johannis, Ib. e.a.
  • Naenia in obitum Princ. Mariae Elis. e.a.
  • Syntagma breve Theologicum publicatum, Lips. 1622.
  • Disp. Theol. de Sacra Coena, Stockholm 1625.
  • Libellus puerilis in quo continentur V. primaria capita doctrinae Christianae cum praecationibus aliquot sacris quinque linguis comprehensa, Latina, Suetica, Gallica, Germanica, Anglica, Ib. 1626.
  • Gnomologia veterum Latinorum Poetarum & Historicorum Laberii, Syrii, Plauti, Terentii, Seneeae, Virgilii, Ovidii, etc Ib. 1627.
  • Disp. duae de ministerio ecclesiastico prop. in Coll. ill., Stockholm 1628, Strängnäs 1659.
  • Ratio discendi Linguam Latinam pro Christina Regina, Stockholm 1635. (Omtryckt 1650 av Bachorn med titeln Grammatica Regia, vilket medförde att många fick uppfattningen att det var Bachorns eget verk).
  • Ratio studiorum ante decennium ad petitionem D. D. Directorum ill. Collegii Stockholm conscripta, Ib 1636
  • Summa öfwer den reena saliggiörande Catholske Christelige läran uthdragne af then Hel. Skrift, Ib 1640, Strängnäs 1659.
  • Grammatica latina contracta , Ib 1674.
  • Likpredikningar över: Riksrådet baron Gustaf Horn, Stockholm 1641.; Biskop Wallius, Ib 1641.; Fältmarsk Johan Banér, Ib 1641.; Ärkebiskop Laurentius Paulinus, Uppsala 1646.; R. R. Thure Sparres fru Maria Axelsdotter, Strängnäs 1650.; Anna Bååt, 1650.; Likcermon öfver Pfalzgrefven Johan Casimir och dess sonson Gustaf Adolf, Ib 1652
  • Een predikan vid Dr. Christinae inträde uti Regementet 1643, Strängnäs 1644.
  • Examen Cathecheticum, thet är Cathechismiförhör uthöffuer Strängnäs Biskopsdöme etc., Strängnäs 1652.
  • Pastoralus Zelotypia, Ib. 1645, 1649.
  • Methodus concionandi, Ib. 1652 och 1659.
  • Idea boni Ordinis in ecclesia Christi, Ib. 1644 och 1659.
  • Epistolarum decades X de universe munere pastorali ete., Ib. 1652 och 1659.
  • Quaerela de praepostero quorundam judicio in castigando aliorum scriptis, centum propositionibus inclusa, Ib 1646 och 1660.
  • Form eller sätt att visitera kyrkor och församblingar, Ib. 1653.
  • Form eller sätt om förberedelse till then heliga nattvarden etc., Ib. 1653.
  • Form eller sätt att begynna gudstjensten uthi en nybygd kyrka, hwilket man gemenligen kallar kyrkiowigning, Ib. 1654.
  • Form eller sätt att insättia kyrkioherdar i theras församblingar, Ib. 1654.
  • Regula credendi er virendi, salutiferam verbi divini veritatem, catholica articulorum fidei Christianae delineatione complexa et ad Christinam Augustam Reginam transmissa, Ib. 1649.
  • Strengnäs Kyrkie- och hwsbok, Ib. 1658.
  • Ulysses verae Christianae Religionis eller Wägwisare till den sanna Christeliga religionen etc., Ib. 1659.
  • Form eller sätt huru gudztiensten må förrättas etc., Ib. 1659.
  • Positiones de disciplina ecclesiastica, Ib. 1661.
  • Formula Catholicae priscae et orthodoxae fidei in primorum ecelesiae Christianae Oecumen. Conciliorum symbolis aliisque confessionibus exposita, Ib. 1665.
  • Quaestiones Regiae et Responsiones Sapientum ex vetustissima historiae Aristeae et LXX Interpretibus deductae, Ib. e.a.
  • Ramus Olivae Septentrionalis I:us et II:us Baccas nonnullas religiosae paci suaviter redolentes et concordiae Ecclesiasticae sadras inter Christianos diffundes etc., Ib. 165
  • Ramus etc. III:us
  • X:us, Ib. 1661
  • Register öfver the förnemste Stycken och Capitel, som synes höra till en fullkombligh kyrkieordningh eller then Svenskes överseende och förbättringh, Stockholm 1633.
  • Confessio fidei Suio Gothicae. Thet är: then Christel. Trosbekjännelse, hvilke Guds försambling uthi Sveriges Rijke allmänneliga trodt och bekiändt hafver, ifrån thet Evangelii sanning uti Kon. Gustaffs regementz tijd etc., Strängnäs 1657.
  • Opuscula Theologica, Ib. 1661. (20 afhandlingar, förut tryckta, men nu utg. I ett band, förbättrade och tillökte).
  • Kyrkie- och Huuspostilla, Stockholm 1666
  • Apparatus biblicus eller anledning till then heliga bibels och kyrkones historiens grundeliga förstånd, Ib. 1660.
  • Kyrkiones historia…intill närvarande tidh, Ib. 1669
  • Sacrarum disquisitionum decas una ad refutandos Epicureos, Atheos et Fanaticos etc., Ib. 1169.

(Omständligare titlar läsas i bibl. Suio Goth. II delen s221-234, Schefferi Svecia Lit. Och hofclerc. Historia II delen s554-567).

Källor och litteratur[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ K.A. Hagström: Strängnäs stifts herdaminne del I, s.92

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Magnus Collmar: Strängnäs stifts herdaminne. speciellt del 3, den yngre vasatiden utg. år 2000 s.48-65.
  • K.A. Hagström: Strängnäs stifts herdaminne del I, s.92-100.
  • Johannes Matthiaes Minnesbok, hans egenhändiga anteckningar om barnen, testamente och redogörelse över sina gods, fastigheter och gårdar. Riksarkivet, Sjöholmsarkviet Vol. E4804.
  • Nicolaus Johannis Rudbeckius (1622–1676), Flos patientiæ, eller ett heligt tålamodh, vthi een christelig lijk-predikan, öfwer ... Johannes Matthiæ ... nu mehra hos Gudh ewinnerligen salige, hållen wid hans jordefärd, som skedde i Stockholm den 21. aprilis anno 1670. och förklarat aff / Nicolao Rudbeckio ... . Östersunds bibliotek samt Carolina Rediviva.
  • Elgenstierna: Svensk adelskalender.
  • Westerlund: Linköpings stifts herdaminnen, del 3 Hammarkinds kontrakt, s. 638.
  • Nordisk familjebok/1800-talsutgåvan, se Projekt Runeberg. ss.4,9,41,42,140,180-185,222-232,469-472,483,585-588,922,1328
  • Hjalmar Holmquist: D. Johannes Matthiae Gothus och hans plats i Sveriges kyrkliga utveckling, s.10.
  • Bror Jansson, Studia Theologica Lundensia, del 7: Johannes Matthiae Gothus och hans plats i gudstjänstlivets historia, s.7.
  • Hans Jägerstad: Strängnäs stads historia s.559-564.
  • Biografiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män, nionde bandet s54-61.

Se även[redigera | redigera wikitext]