Johannes Steuchius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ärkebiskop Johannes Steuchius
Johannes Steuchius 1676-1742
Johannes Steuchius 1676-1742
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Karlstads stift, superintendent
Period 17231730
Företrädare Ingemund Bröms
Efterträdare Magnus Aurivillius

Stift Linköpings stift, biskop
Period 1730, ( tillträdde ej )
Företrädare Torsten Rudeen
Efterträdare Erik Benzelius den yngre

Stift Uppsala stift, ärkebiskop
Period 17301742
Företrädare Mattias Steuchius
Efterträdare Erik Benzelius d.y.

Prästvigd 5 mars 1709
Akademisk titel Professor
Född 3 januari 1676 i Härnösand
Död 21 juni 1742 i Uppsala

Johannes Steuchius (Jöns Steuch) (uttalas /'stø:kɪɵs/[1], [stök]) , född 3 januari 1676 i Härnösand, död 21 juni 1742 i Uppsala, var en svensk professor och ärkebiskop.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johannes Steuchius var son till Mattias Steuchius, som var hans företrädare som ärkebiskop, och biskopsdottern Anna Tersera; fadern härstammande från den så kallade Bureätten. Efter studier i Härnösand blev han 1692 inskriven vid Uppsala universitet, och 1695 vid Lunds universitet, där fadern året innan blivit biskop. Steuchius blev magister i Uppsala 1700 och året därpå docent. Han begav sig sedan på perigrination i Tyskland (och studerade i Rostock)[2], Frankrike, England och Holland.

Vid hemkomsten fick han en docentur i filosofi i Uppsala, men redan året därpå, 1701, tog han anställning som professor och bibliotekarie vid Lunds universitet, och 1703 blev han föreståndare för ett studenthem. År 1707 återvände han till Uppsala, där han utsågs till professor i metafysik och logik samt extra ordinarie professor i teologi. Han prästvigdes 1709, och blev ett år senare professor i moral. År 1711 blev hans svärfar Haquin Spegel ärkebiskop. Hans far Mattias Steuchius, som blev ärkebiskop 1714, promoverade honom till teologie doktor 1719, och han fick samma år Näs som prebendepastorat. I egenskap av professor presiderade han över ett stort antal avhandlingar, varav flera handlade om landskapen Gästrikland, Gotland, Skara, Uppland, eller handlade om etnicitet.[3][4][5][6][7] När han var teologie professor handlade flera avhandlingar om teologi, något som inte alltid behövde vara fallet.

Steuchius lämnade det akademiska livet 1723, när han utnämndes till superintendent i Karlstad stift. Där lät han uppföra domkyrkan. År 1730 utnämndes han till biskop över Linköpings stift, men hann inte tillträda posten eftersom han blev vald till sin fars efterträdare som ärkebiskop samma år. Därmed blev han också prästståndets talman i riksdagen och prokansler för Uppsala universitet. Han adlades vid Ulrika Eleonoras kröning jämte sina syskon för faderns förtjänster år 1719, under namnet Steuch, men bibehöll sitt ofrälse efternamn eftersom han kvarblev i kyrkans tjänst. Steuchius tog dock introduktion på Sveriges riddarhus.

Under Johannes Steuchius tid som ärkebiskop fördes en tämligen strikt ortodox hållning inom kyrkan, då han lät införa en lag om ingripande vid blotta misstanken om att någon annan religion utövades än den svenska, en lag som försökte motarbeta radikalpietismen. Detta är den strängaste religionslagstiftning Sverige har haft. Såsom talman för prästeståndet fick han prästerna att ta parti för Arvid Horn och var ledare för mössfraktionen. Steuchius lät också ombygga ärkebiskopshuset i Uppsala.

Han gifte sig 1705 med Elisabet Spegel (1688-1720), dotter till ärkebiskop Haquin Spegel och Anna Schultin. Efter Elisabets död gift med Ulrica Eleonora Franc (1687-1725) 1724, dotter till landshövdingen i Södermanlands län Peder Franc och Catharina Oljeqvist. Båda hustruarna hade adlats för sina fäders förtjänster, men ätten Spegel introducerades inte på Riddarhuset eftersom den endast bestod av kvinnor. Av de åtta barnen från första äktenskapet överlevde tre spädbarnsåren, ende sonen Mattias dog trettonårig i Uppsala. En av döttrarna blev gift, med Tersmeden och Wattrang. I andra äktenskapet föddes ett barn, sonen Jöns Steuch (den yngre) som blev kammarherre.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Steuchius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
  2. ^ Se registrering av Johannes Steuchius i Rostocker Matrikelportal
  3. ^ http://libris.kb.se/bib/10401653
  4. ^ http://libris.kb.se/bib/2333116
  5. ^ http://libris.kb.se/bib/2333123
  6. ^ http://libris.kb.se/bib/3080188
  7. ^ http://libris.kb.se/bib/3080186
  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  • Svenskt biografiskt lexikon: Band 33 (Stockholm 2007-2011) sid. 413-418


Föregångare:
Thomas Ihre
Inspektor vid Västgöta Nation i Lund
1709–1710
Efterträdare:
Johan Jacob Döbelius
Föregångare:
Johan Esberg
Inspektor vid Gotlands Nation i Uppsala
1712–1724
Efterträdare:
Petrus Schyllberg
Föregångare:
Fabian Törner
Rektor för Uppsala universitet
Vårterminen 1713
Föregångare:
Johan Upmarck Rosenadler
Inspektor vid Medelpado-Jämtländska Nationen i Uppsala
1717–1723
Efterträdare:
Eric Alstrin
Föregångare:
Israel Nesselius
Rektor för Uppsala universitet
Höstterminen 1720
Efterträdare:
Petrus Schyllberg
Föregångare:
Ingemund Bröms
Superintendent i Karlstad
1723–1730
Efterträdare:
Magnus Aurivillius
Föregångare:
Torsten Rudeen
Biskop i Linköping
1730
Efterträdare:
Erik Benzelius den yngre
Föregångare:
Mattias Steuchius
Ärkebiskop i Uppsala
1730–1742