Johannesevangeliet
Wikipedia
|
Johannesevangeliet |
| Matteusevangeliet |
| Markusevangeliet |
| Lukasevangeliet |
| Johannesevangeliet |
| Apostlagärningarna |
| Romarbrevet |
| Första Korinthierbrevet |
| Andra Korinthierbrevet |
| Galaterbrevet |
| Efesierbrevet |
| Filipperbrevet |
| Kolosserbrevet |
| Första Thessalonikerbrevet |
| Andra Thessalonikerbrevet |
| Första Timotheosbrevet |
| Andra Timotheosbrevet |
| Titusbrevet |
| Filemonbrevet |
| Hebreerbrevet |
| Jakobsbrevet |
| Första Petrusbrevet |
| Andra Petrusbrevet |
| Första Johannesbrevet |
| Andra Johannesbrevet |
| Tredje Johannesbrevet |
| Judasbrevet |
| Uppenbarelseboken |
|
Bibeln finns tillgänglig |
Johannesevangeliet är en skrift som ingår i Nya Testamentet. Den förkortas Joh. Skriftens tidigaste titel var Κατά Ιωάννην (grekiska ’enligt Johannes’).
Till sitt innehåll skiljer sig Johannes markant från de tre evangelierna Matteusevangeliet, Markusevangeliet och Lukasevangeliet; dessa tre kallas synoptiska evangelier, vilket innebär att de i sin struktur går att jämföra kapitel för kapitel. Johannesevangeliet ger en annorlunda bild av Jesu historiska verksamhet. Det beskriver endast ett litet urval (sju) underverk som han skall ha utfört och framställer dem som symboler för hans gudomliga karaktär. Johannesevangeliets innehåller få liknelser. Jesus talar istället bildmässigt och med underliggande meningar.
Man har alltid ansett att Johannes skrevs sist av evangelierna. Moderna forskare daterar det till mellan 90-100 e.Kr. Författaren är okänd, men enligt kristen tradition skrevs det av lärjungen och aposteln Johannes.
Innehåll |
[redigera] Innehåll
Johannesevangeliet inleds med den så kallade Johannesprologen (kap. 1:1-18), vilken behandlar Kristi preexistenta tillvaro som Logos hos Gud Fadern. Från kapitel 11 (ungefär halva evangeliet) behandlas händelserna runt Jesu sista vecka, död och uppståndelse.
Till skillnad från Matteus och Lukas födelseberättelser skriver Johannes om Jesus preexistens, om hur Ordet blev människa. Johannes är ensam om Jesu samtal med Nikodemos. Ett stort fokus ligger på påskveckan.
[redigera] Författare och datering
Traditionen utpekar sedan 200-talet lärjungen Johannes som författare. Denne nämns i evangeliet som ”den lärjunge som Jesus älskade” (Joh. 21:20). I vers 24 står det att det är den lärjungen som vittnar om händelserna i evangeliet. Somliga har av detta dragit slutsatsen att det är någon av hans anhängare som har nedtecknat evangeliet, möjligen på uppdrag av evangelisten själv. Kritiker har menat att kapitel 21 är ett senare tillägg för att utpeka Johannes som författare. De flesta moderna forskare anser att författaren var en okänd person, och att det är osannolikt att han var ögonvittne eftersom hans nedteckningar skedde så pass lång tid efter Jesu liv.
[redigera] Datering
Evangeliet har historiskt sett alltid betraktats som det evangeliet som skrevs sist, vilket är orsaken till att det placerats efter de andra evangelierna i Nya Testamentet. Den allmänna åsikten bland dagens forskare är att evangeliet skrevs mellan år 90-100. Men eftersom templet i Jerusalem beskrivs som om det existerar, har en teori framlagts att evangeliet skulle vara skrivet före templets förstörelse år 70.
Det finns även ett mindre antal forskare som menar att evangeliet först stod färdigt omkring år 140. Det tidigaste papyrusfragmentet med Johannesevangeliet dateras till någon gång 110-130. Det innehåller Joh 18:31-33 och 18:37-38, och säkerställer att dessa delar åtminstone fanns vid denna tid.
[redigera] Målgrupp
De tre synpotiska evangelierna (Matteus, Markus och Lukas) skiljer från johannesevangeliet på det viset att johannesevangeliet anpassats till den romerska tidsuppfattningen. I Matt. 27:45 är Jesus korsfäst vid sjätte timmen men i Joh. 19:14 är Jesus hos Pilatus den sjätte timmen. Samtliga evangelier är dock överens om att Jesus är hos Pilatus till gryningen. Orsaken till denna skillnad är att johannesevangeliet räknar med ett dygn från midnatt till midnatt, precis som vi gör idag. Judarna räknar däremot med ett dygn från aftonen, vilket är orsaken till att sabbaten börjar på fredag eftermiddag. Johannesevangeliet benämner därför dagar på annat sätt. Till exempel anger Johannesevangeliet precis som de synoptiska evangelierna att Maria kom till graven och följande kväll kom Jesus till lärjungarna. Johannesevangeliet anger dock kvällen som aftonen den första dagen (Joh. 20:19) vilket enligt judisk tideräkning skulle vara lördag kväll. Denna skillnad i tidssyn visar att Johannesevangeliet skrivits för en publik som räknar dygnet på romerskt vis och att de judiska tidsangivelserna räknats om i enlighet med det.
[redigera] Litteratur
- Kieffer, René, Johannesevangeliet 1-10. Uppsala: EFS-förlaget 1987. ISBN 91-7080-756-6
- Kieffer, René, Johannesevangeliet 11-21. Uppsala: EFS-förlaget 1989. ISBN 91-7080-810-4
- Sjöberg, Anders, Johannesevangeliets budskap. Stockholm: Verbum 2007. ISBN 978-91-526-3144-7
