John Olow

Från Wikipedia

John Olof Olow, född 30 december 1883 i Malmö, död 9 november 1948, var en svensk läkare.

Efter studentexamen i Malmö 1902 studerade Olow vid Lunds universitet, där han avlade mediko-filosofisk examen 1903, blev medicine kandidat 1906, medicine licentiat 1910, disputerade för medicine doktorsgraden 1913 samt blev docent vid nämnda universitet samma år. År 1923 utnämndes han till professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet och överläkare vid obstetrisk-gynekologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset samt var från 1931 var han professor i nämnda ämnen vid Karolinska institutet i Stockholm samt överläkare och direktör vid Allmänna barnbördshuset.

År 1917 blev Olow marinläkare av första graden. Han var 1934 ledamot av universitetsberedningen.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Bidrag till frågan om behandlingen af placenta praevia (1910)
  • Två fall af uterustorsion (1911)
  • Ett bidrag till frågorna om genitaltuberkulosens freqvens och om dess operativa behandling (1912)
  • Resultat af den operativa behandlingen af genitalprolaps vid Gynekologiska kliniken i Lund under åren 1900–1911 (1913)
  • Om den tidiga extrauteringraviditetens behandling (akademisk avhandling, 1913)
  • Om den samtidiga förekomsten av myom och maligna tumörer samt om denna kombinations betydelse för frågan om myombehandlingen (1914)
  • Om den qvinliga genitaltuberkulosens behandling (1915)
  • Ett ytterligare bidrag till frågan om behandlingen av placenta praevia (1917)
  • Om de kirurgiska metoderna för vidgning af cervikalkanalen och modermunnen under hafvandeskap och förlossning: en studie öfver det vaginala kejsarsnittet och de djupa portioincisionerna (Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar, Lunds universitets årsskrift, andra avdelningen, 1918)
  • Om ruptura funiculi umbilicalis sub partu (1918)
  • Luftskyddssamariten: en vägledning till egen förkovran: luftskyddssamaritens åtgärder vid förlossning (med Walo von Greyers, 1942, fjärde upplagan 1944)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 716