Johnny Cash

Från Wikipedia
Johnny Cash
Johnny Cash, 1969.
FödelsenamnJ.R. Cash
Född26 februari 1932
Kingsland, Cleveland County, Arkansas, USA
Död12 september 2003 (71 år)
Nashville, Tennessee, USA
BakgrundUSA USA
GenrerCountry, rock, folk, rockabilly
RollSångare, låtskrivare, musiker, musikproducent, skådespelare
InstrumentGitarr, Sång
År som aktiv1955–2003
SkivbolagSun, Columbia, Mercury, American, House of Cash, Legacy Recordings
ArtistsamarbetenTennessee Three, June Carter Cash, The Statler Brothers, The Carter Family, The Oak Ridge Boys, Area Code 615, Jerry Lee Lewis, Waylon Jennings, Louis Armstrong, Rosanne Cash, Bill Monroe, Ray Charles, Bruce Springsteen, John Wayne, nick Cave, Bob Dylan, Anita Carter, Willie Nelson, Roy Orbison, Lee Hazlewood, Kris Kristofferson, Marty Stuart, Merle Haggard, Glen Campbell, Emmylou Harris, Tom Russell, Belle and Sebastian, Elvis Presley, Tommy Cash, Rodney Crowell, The Nitty Gritty Dirt Band, Ramblin' Jack Elliott, Carl Perkins, Hank Williams, Jr., Tom T. Hall, U2, Hank Williams, David Allan Coe, Norah Jones, Connie Francis, Pete Seeger, The Clash m.fl.
Relaterade artisterClass of '55, The Highwaymen, Johnny Cash & The Tennessee Two, Johnny Cash & The Tennessee Three, The Johnny Cash Family, The Million Dollar Quartet
WebbplatsJohnnyCash.com
Utmärkelser
Horatio Alger Award (1977)[1]
Grammy Legend Award (1991)
Rock and Roll Hall of Fame (1992)[2]
Grammy Lifetime Achievement Award (1999)
Library of Congress Living Legend[3]
"Spirit of Americana" Free Speech Award (2002)[4]
Americana Award för årets artist (2003)[5]
National Medal of Arts
Stjärna på Hollywood Walk of Fame
Kennedy Center Honors
Willie Nelson Lifetime Achievement Award
Johnny Cash, PR-foto 1955.
Fil:Cash pochette FPB.jpg
Cover på singeln Folsom "Prison Blues/The Folk Singer" från 1968.
Johnny Cash uppträder i Bremen 1972.
Cash möter president Richard Nixon i juli 1972, där han förespråkar förändringar inom den amerikanska kriminalvården.
Johnny Cash och June Carter 1969.
Johnny Cash under en konsert mot slutet av 1980-talet.

John R. "Johnny" Cash[6], född J.R. Cash den 26 februari 1932 i Kingsland, Arkansas, död 12 september 2003 i Nashville, Tennessee (till följd av diabetesrelaterade komplikationer)[7], var en amerikansk sångare, kompositör och skådespelare. Han är ett av de mest inflytelserika namnen inom countrygenren genom alla tider, och han var även verksam som skådespelare. Hans album har sålts i mer än 50 miljoner exemplar[8]

Johnny Cash var otroligt produktiv och lyckades bland annat med konststycket att ge ut nyproducerade skivor under loppet av fem decennier. Hans största hits är låtar som "I Walk the Line", "A Boy Named Sue", "Ring of Fire", "Sunday Morning Coming Down" och "Folsom Prison Blues". Han blev känd för sin djupa, distinkta röst, det speciella boom-chicka-boom-soundet hos sin bakgrundsgrupp Tennessee Three, sin mörka klädstil och framtoning, vilket gjorde honom känd som The man in black (mannen i svart). Han hälsade alltid publiken vid sina framträdanden med ett enkelt "Hello, I'm Johnny Cash"[9][10].

Cash var en man som i mycket tog de utsattas parti, han propagerade för en humanare fängelsevård och han uppträdde vid flera tillfällen på fängelser. En av hans mest sålda skivor är den liveinspelning han gjorde på fängelset i Folsom, Johnny Cash at Folsom Prison, den 13 januari 1968. Den 3 oktober 1972 uppträdde han på Österåkeranstalten norr om Stockholm och framträdandet gavs ut på albumet På Österåker (1973).[11]

Vid Sverigebesöket 1972 bjöd pingstpastorn Lewi Pethrus också in Johnny Cash att sjunga i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Beslutet var djärvt och kontroversiellt, då frikyrkan – och i synnerhet pingströrelsen – tidigare betraktat så kallade profan musik som synd. Cash bildade 1985 tillsammans med Waylon Jennings, Willie Nelson och Kris Kristofferson supergruppen The Highwaymen.

Biografi

Barndom och uppväxt

"The Man in Black" föddes som J.R. Cash i Kingsland, Arkansas som Rays och Carrie Cashs näst äldste son och växte upp i Dyess i samma delstat. Vid fem års ålder hade han redan börjat arbeta på bomullsfälten tillsammans med sin familj. Under arbetet sjöng man ofta allsång. Familjens gård översvämmades vid minst ett tillfälle, en händelse som senare skulle inspirera honom till att skriva sången "Five Feet High And Rising". Hans äldre bror, Jack, omkom 1944 i en olycka på ett sågverk. Familjens svåra situation under depressionen påverkade hans personlighet och värderingar och återspeglas i hans musik. Johnnys uppväxt präglades starkt av gospelmusiken och den musik som spelades i radion. Hans mor och en barndomsvän lärde honom spela gitarr, och han började skriva egna sånger redan som ung pojke. I High School sjöng han på den lokala radiostationen.

Föräldrarna kunde inte enas om ett namn, utan bara om initialerna J.R. Att ge barn namn av den typen var vid den tiden ganska vanligt i USA. När han 1952 tog värvning som signalist i flygvapnet, accepterade inte militären namnet, så han valde att kalla sig John R. Cash. Han var bl.a. placerad i Tyskland och tog avsked med sergeants grad 1954. När karriären började ta fart, antog han artistnamnet Johnny Cash.

Genombrottet

1955 skrev han kontrakt med Sam Phillips skivbolag Sun Records och hamnade i vad som senare kom att kallas The Million Dollar Quartet. De övriga tre var Elvis Presley, Jerry Lee Lewis och Carl Perkins.[12] Till en början hade Cash bandet "The Tennessee Two", med Luther Perkins och Marshall Grant, vilket 1960 utökades med trummisen W.S. Holland, varpå de kallade sig Tennessee Three, som förblev Cash bakgrundsband ända till slutet av 1990-talet.

Cash som lagbrytare och missbrukare

Vid 1960-talets mitt hade Cash en lång rad toppsäljande hits, och blev en av USA:s populäraste artister. Hans karriär stagnerade dock, och hans problem med alkohol och andra droger hade en negativ påverkan både på hans framträdanden och på hans äktenskap med den första hustrun Vivian Liberto. Under en show i Nashville 1965 blev han så våldsam att han i fortsättningen förbjöds att spela på Grand Ole Opry.[12] Även om Cash odlade en image om att vara "outlaw", dömdes han aldrig till fängelse. Han arresterades sju gånger för mindre förbrytelser, vilket i vart och ett av de sju fallen ledde till att han hamnade bakom lås och bom över natten. Hans mest berömda kontrovers med lagen var när han under en turné arresterades av narkotikapolis i El Paso, Texas. Även om polisen misstänkte att han smugglade heroin från Mexiko, var det i verkligheten amfetamin (som på den tiden var ett receptbelagt läkemedel i USA). Därför fick han en villkorlig dom. Följande år arresterades han i Starkville, Mississippi för olaga intrång efter att ha plockat blommor på privat område en sen natt. Händelsen inspirerade honom till att skriva sången Starkville City Jail. Vid ett tillfälle hade Cash en pistol med sig, och passade på att utmana Sammy Davis, Jr. i en duell på ett hotell i Australien. Det hela slutade med att han sköt vilt omkring sig i korridorerna. Han väckte vid flera tillfällen sina musiker genom att hugga sig in genom deras rumsdörrar med yxa, ett tilltag som uppskattades av honom själv men dock inte av de musiker som utsattes för hans små skämt, som var en följd av hans missbruk.[13]

De sista åren

Texterna i Johnny Cashs låtar speglar ofta hans skakiga privatliv och hans religiösa sökande, och speciellt inspelningarna från hans sista tio år är starka berättelser om moraliska prövningar, sorg och botgöring. Under de sista åren av hans liv var han fortfarande produktiv och spelade in album, där bland andra artister som Tom Petty, Nick Cave och Joe Strummer medverkade som gästartister.

Familjeliv

Johnny Cash är far till Rosanne Cash, Cindy Cash, Kathleen Cash, Tara Cash. Han var först gift med Vivian Liberto åren 1954–1966 och hon är mor till hans döttrar. Han var sedan 1 mars 1968 gift med June Carter Cash, och blev då styvfar till Carlene Carter och Rosie Nix Adams; 1970 fick de sonen John Carter Cash tillsammans.[14]

Övrigt

Den tidigare delen av hans liv skildras i den Oscarbelönade filmen Walk the Line (2005). Johnny Cash ligger begravd på Hendersonville Memory Gardens i Hendersonville, Tennessee.

Insatser som skådespelare

Filmer:

TV-serier:

Utmärkelser

Bibliografi

  • 1975 - Man in Black: His Own Story in His Own Words (självbiografi) ISBN 99924-31-58-X
  • 1986 - Man in White (roman)
  • 1997 - Cash: The Autobiography (biografi i samarbete med Patrick Carr) ISBN 0-06-101357-9

Diskografi

Singlar

Album


Referenser

Fotnoter

  1. ^ Member Profile – Horatio Alger Association (på engelska), läs online, läst: 12 april 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  3. ^ läs online, www.loc.gov .[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, americanamusic.org , läst: 22 juni 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, americanamusic.org , läst: 17 juni 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ I början av 2010 sålde webbutiken på Johnny Cashs officiella webbplats checkar som hade undertecknat och som, enligt objektets notering, var "signerade med Johnnys juridiska namn, 'John R. Cash'"; JohnnyCash.com (2010). Autographs. Hämtat 20 mars 2010.
  7. ^ Söderhjelm, Simone (12 september 2003). ”Johnny Cash död”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article163735.ab. Läst 3 oktober 2010. 
  8. ^ .”Cash musical heading for Broadway” (på engelska). BBC News. 1 oktober 2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/3707816.stm. Läst 3 oktober 2010. 
  9. ^ Barbara Schultz: Classic Tracks: Johnny Cash's "Folsom Prison Blues"
  10. ^ Wikiquote: Johnny Cash
  11. ^ BBC music: Johnny Cash - På Østeråker Review
  12. ^ [a b] Johnny Cash på swipnet.se
  13. ^ David Cantwell: The Man in Black in Living Color - The Slate book review
  14. ^ Engelskspråkiga Wikipedia, okänt datum
  15. ^ Rock and Roll Hall of Fame – Johnny Cash
  16. ^ Chris A. Hamilton, Brent E. Hendrixson, Jason E. Bond (2016) "Taxonomic revision of the tarantula genus Aphonopelma", Zookeys, doi:10.3897/zookeys.560.6264, läst 2016-02-05.
  17. ^ Helsvart spindel får namn efter Johnny Cash, Göteborgs-Posten, läst 2016-02-06.

Externa länkar