Jokkmokk
- För andra betydelser, se Jokkmokk (olika betydelser).
| Jokkmokk | |
| Jåhkåmåhkke, Dálvvadis | |
| Tätort | |
 Timmerflottaren av Runo Lette i parken i Jokkmokk
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Församling | Jokkmokks församling |
| Koordinater | 66°37′N 19°50′Ö / 66.617°N 19.833°V |
| Area | 359,07 hektar |
| Folkmängd | 2 786 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,76 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 8628 |
  |
|
Jokkmokk, på lulesamiska Jåhkåmåhkke eller Dálvvadis, är centralort i Jokkmokks kommun.
Jokkmokk är känt för Jokkmokks marknad, som firade 400-årsjubileum i februari 2005, samt för sin roll som en central samisk samlingsplats. På orten finns bland andra Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Samernas utbildningscentrum samt ett flertal konst- och hantverksbutiker.
Innehåll |
Ortnamnet Jokkmokk [redigera]
Jokkmokk är ett namn som förekommer i skattelängder från 1500-talet som benämning på en historisk lappby. Det återfinns även på Andreas Bureus karta över Nordkalotten från 1611, då i formen Jokomuka. Ortnamnet anses beteckna den historiska lappbyns vinterboplats. Dess exakta belägenhet är ej känd, men kan ha varit i närheten av nuvarande Jokkmokk. Det lulesamiska ortsnamnet Dálvvadis betyder också vinterboplats.[2] [3]
Jåhkåmåhkke har vanligen ansetts betyda bäckkrök på svenska. Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.[4]
Kultur [redigera]
Jokkmokk har ett rikt föreningsliv och har flera fotbollslag, ett innebandylag.
Jokkmokk har även en stor samisk befolkning.
Storknabben ett par kilometer sydost om samhället erbjuder en fin utsikt.
Fotogalleri [redigera]
-
Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodjis hus, Porjusgatan
-
Jokkmokks järnvägsstation
-
Gamla Apoteket Storgatan/Västra torggatan
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Jokkmokk 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 507 | |||
| 1965 | 2 946 | |||
| 1970 | 2 966 | |||
| 1975 | 3 186 | |||
| 1980 | 3 256 | |||
| 1990 | 3 393 | 341 | ||
| 1995 | 3 365 | 345 | ||
| 2000 | 3 201 | 345 | ||
| 2005 | 2 976 | 358 | ||
| 2010 | 2 786 | 359 | ||
Se även [redigera]
Källor [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Holmbäck, Åke (1922). Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling. Sid. 8
- ^ Hultblad, Filip (1968). Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Sid. 76
- ^ Korhonen, Olavi (2007). ”Ortnamnet Jokkmokk, Jåhkåmåhkke”. Jokkmokks församling 400 år: jubileumsskrift (2007): sid. 26–50. Libris 11193114
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
