Jokkmokk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Jokkmokk (olika betydelser).
Koordinater: 66°37′N 19°50′Ö / 66.617°N 19.833°Ö / 66.617; 19.833
Jokkmokk
Jåhkåmåhkke, Dálvvadis
Tätort
Timmerflottaren av Runo Lette i parken i Jokkmokk
Timmerflottaren av Runo Lette i parken i Jokkmokk
Land  Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Jokkmokks kommun
Församling Jokkmokks församling
Koordinater 66°37′N 19°50′Ö / 66.617°N 19.833°Ö / 66.617; 19.833
Area 359,07 hektar
Folkmängd 2 786 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,76 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8628
Sweden Norrbotten location map.svg
Red pog.svg

Jokkmokk (lulesamiska Jåhkåmåhkke eller nordsamiska Dálvvadis)[2] är centralort i Jokkmokks kommun.

Jokkmokk är känt för Jokkmokks marknad, som firade 400-årsjubileum i februari 2005, samt för sin roll som en central samisk samlingsplats. På orten finns bland andra Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Samernas utbildningscentrum samt ett flertal konst- och hantverksbutiker.

Ortnamnet Jokkmokk[redigera | redigera wikitext]

Jokkmokk är ett namn som förekommer i skattelängder från 1500-talet som benämningen på en fiskal enhet under namnet Jochmochs by i Lule Lappmark. Det återfinns även på Andreas Bureus karta över Nordkalotten från 1611, då i formen Jokomuka. Ortnamnet anses beteckna den plats där samerna vistades vintertid. Hit kom också de birkarlar som drev handel med samerna. Jochmochs by var en av fyra byar som fanns inom nuvarande Jokkmokks kommun. De övriga var Sirctes Luochte by, Torpen Jaur by och Sjochsjoch by. Dessa vinterboplatsers exakta belägenhet är ej kända, men man tror att de som tillhörde Jochmochs by kan ha haft sin vinterboplats i närheten av nuvarande Jokkmokk. Jochmochs by var myndigheternas namn men man tror att samerna själva sa Dálvvadis som betyder vinterboplats. Ortsnamnet Dálvvadis används idag i nordsamiskan.[3][4] Under 1800-talet övergick dessa fiskala enheter till att bli administrativa enheter där myndigheterna reglerade markfrågor och förhållandet mellan nybyggare och samer. Det var också då började myndigheterna började använda benämningen lappby. På detta sätt särskildes de från de byar som tillkommit genom den växande jordbruksbebyggelsen.

Jåhkåmåhkke har vanligen ansetts betyda bäckkrök på svenska. Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Stor-Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hertig Karl, senare Karl IX, beslutade år 1602 att fasta marknadsplatser skulle etableras i Lappmarkerna. I Lule lappmark valde man Jokkmokk, eller Dálvvadis som betyder vinterviste på samiska. Där byggdes en enkel prästgård, en tullbod och marknadsbodar. Syftet med att inrätta marknadsplatser var att stärka statens position i norr, att driva in skatt, att sprida guds ord och att hålla ting. Befolkningen i norr skulle knytas närmare den styrande makten. Samer och birkarlar skulle kontrolleras. Birkarlarna var handelsmän från kusten som mot en ersättning till staten hade monopol på handel och skatteuppbörd i lappmarkerna. Dessa ersattes av statliga lappfogdar.

År 1605 hölls Jokkmokks marknad för första gången. Byn var dock i högsta grad en temporär samlingsplats där det bedrevs handel och hölls ting under några dagar. Under dessa dagar skulle samerna också bevista kyrkan.

Under andra tider än vintermarknaden fanns här i stort sett ingen permanent befolkning och det skulle dröja innan en präst bosatte sig här, de kom resandes upp från kusten för att uträtta sina ärenden under marknadstiden. Under 1700-talet finns en kaplan bofast i Jokkmokk, närmsta präst fanns i Kvikkjokk. Från år 1732 fanns också en skolmästare i byn då en statlig skola för samebarn instiftades. År 1732 passerar Carl von Linné Jokkmokk på sin lappländska resa, han är dock föga imponerad av vare sig kaplan eller skolmästare och skriver "Jag förstod ock väl varför dessa bussar vore kastade avsides från folk".

Under 1700-talet skedde en befolkningsökning i socknen både bland nomadiserande samer och bofasta, den gamla kyrkan blev därmed för liten och en ny kyrka invigdes år 1753. Den kom att finnas kvar fram till 1972 då den brann ner helt och därefter byggdes upp igen. Den är idag känd som Jokkmokks gamla kyrka. Under 1800-talet fortsätter befolkningsökningen genom genom att det togs upp fler nybyggen och att det rådde högkonjunktur inom skogsindustrin.

Ytterligare en kyrka invigdes år 1889. Denna kyrka finns kvar än i dag och går fortfarande under benämningen Jokkmokks nya kyrka. Bland ortsbefolkningen är under den här tiden Jokkmokk kort och gott känt som plass´n "platsen" eller Dálvvadis bland de som är samiskspråkiga.

I slutet av 1800-talet utvecklas Jokkmokk mer och mer till att bli socknens administrativa centrum. Bebyggelsen ändras från ett samhälle av tämligen oregelbunden karaktär till ett samhälle med kvarter och raka gator, också den nya kyrkan kom att förläggas efter denna stadsplanering. I början av 1900-talet förändras Jokkmokk ytterligare, invånarantalet i själva samhället ökade till 1000 personer och kommunikationerna med omvärlden förbättrades.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Jokkmokk 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 507
1965
  
2 946
1970
  
2 966
1975
  
3 186
1980
  
3 256
1990
  
3 393 341
1995
  
3 365 345
2000
  
3 201 345
2005
  
2 976 358
2010
  
2 786 359

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Jokkmokk har ett rikt föreningsliv och har flera fotbollslag, ett innebandylag.

Jokkmokk har även en stor samisk befolkning.

Storknabben ett par kilometer sydost om samhället erbjuder en fin utsikt.

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lundmark Lennart, Uppbörd, utarmning och utveckling, 1982.
  • Jokkmokks kommun, Jokkmokks natur och kultur genom tiderna, 1999.
  • Norrbottens museum, Jokkmokks marknad, 1980.
  • Carl von Linnés lappländska resa 1732.
  • Högström Pehr, "Beskrifning öfwer Sveriges Lapmarker 1747.
  • Hulphers, Lappmarken.
  • Jockmock 1749-1775 protokoll från kyrkoherde Jonas Hollsten.
  • Norrbotten 1934,
  • Vesterlund Otto, Tjugu år i Norrbotten, 1925.
  • Riksarkivet, Direktionen över Lappmarkens ecklesiastikverk
  • Riksarkivet, Kammarkollegiets tredje provinskontor
  • Riksarkivet Mantalslängder för Västerbottens län
  • Lantto, Patrik "Lappväsendet: tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971"

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  3. ^ Holmbäck, Åke (1922). Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling. Sid. 8 
  4. ^ Hultblad, Filip (1968). Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Sid. 76 
  5. ^ Korhonen, Olavi (2007). ”Ortnamnet Jokkmokk, Jåhkåmåhkke”. Jokkmokks församling 400 år: jubileumsskrift (2007): sid. 26–50.  Libris 11193114
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]