Jonas Magnus Stiernstolpe

Jonas Magnus Stiernstolpe
	Jonas Magnus Stiernstolpe
	litografi av Johan Henric Strömer.
Född	8 december 1777; Stenkvista församling, Sverige
Död	17 september 1831 (53 år); Stockholm
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Översättare
Arbetsgivare	Krigsexpeditionen
Utmärkelser
	Lundbladska priset (1817)
	Redigera Wikidata

Jonas Magnus Stiernstolpe, född 8 december 1777 Stenkvista socken i Södermanland, död 17 september 1831 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, författare, översättare och målare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till gränstullnären Pehr Fredrik Stiernstolpe och Ulrika Eleonora Silfwerbrand. Han gick i skola i Strängnäs och blev informator till bröderna Beskow 1802, av vilka Bernhard von Beskow var den ene och han kom fram till sin död att tillhöra den Beskowska umgängeskretsen. Stiernstolpe hade då redan skrivit Wilhelm, en komisk roman (1801) men inte nått någon framgång utan fortsatte istället med översättningar, verk av bland andra Horatius, Aloys Blumauer, Christoph Martin Wieland, Voltaire, Alexander Pope och Cervantes. Han avlade sedan kansliexamen i Uppsala och anställdes vid Krigsexpeditionen i Stockholm där han 1818 befordrades till förste expeditionssekreterare. Han omtalas som en passionerad älskare af målning och musik och utövade på amatörnivå ett konstnärskap och finns representerad vid Uppsala universitetsbibliotek med ett tecknat självporträtt. Han var en av medelpunkterna i Stockholms sällskapsliv på 1810- och 1820-talen och var medlem i den litterära klubben De sju vise.

Till svenska översattes Don Quixote i sin helhet, alla fyra delarna, från det spanska originalet av Jonas Magnus Stiernstolpe och gavs ut i bokform 1818-1819 under titeln Den tappre och snillrike riddaren don Quixotes af Mancha lefverne och bedrifter^[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Jonas Krank (adlad Stiernstolpe), farfars far till Jonas Magnus Stiernstolpe.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm, en komisk roman (1801)
Pelegrimen och häxmästaren (1820)
Lunkentus (1824)
Den oförnöjde (1825)
Gamla sagor på vers (1827)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Stiernstolpe, Jonas Magnus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Svenskt konstnärslexikon del V, sid 266-267, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Jonas Magnus Stiernstolpe, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Sten nr 592 – J.M. Stjernstolpe, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 april 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Stjernstolpe, J.M., Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 april 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Kungliga biblioteket”. Kungliga biblioteket, Stockholm. https://libris.kb.se/bib/2416791. Läst 11 mars 2023.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Jonas Magnus Stjernstolpe, författarpresentation på Litteraturbanken
"Jonas Magnus Stjernstolpe, 1777–1831", av Karin Monié i Svenskt översättarlexikon

[f4738de825d3508b584c22a01e4f8b9ef410dd41-1] Jonas Magnus Stiernstolpe, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[99e1453aa167586b1eb489304a0fe8c62ae9e169-2] Sten nr 592 – J.M. Stjernstolpe, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 april 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ea5854a619d9c62a8a9fb2bd8b165fcfd6ba41f9-3] Stjernstolpe, J.M., Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 april 2017.^{[källa från Wikidata]}

[4] ”Kungliga biblioteket”. Kungliga biblioteket, Stockholm. https://libris.kb.se/bib/2416791. Läst 11 mars 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]