Jonas Sjöstedt

Från Wikipedia
Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedt talar vid Vänsterpartiets första maj-demonstration i Göteborg 2019.

Tid i befattningen
6 januari 2012–31 oktober 2020
Företrädare Lars Ohly
Efterträdare Nooshi Dadgostar

Mandatperiod
2010–2014
2014–2018
2018–2020[1]
Valkrets Västerbottens län[2]
Uppdrag i riksdagen
Tidigare uppdrag[3]
ordinarie ledamot
ledamot i EU-nämnden (2010–2012)
ledamot i krigsdelegationen (2012–2020)
ledamot i utrikesnämnden (2012–2020)
suppleant i arbetsmarknadsutskottet
suppleant i civilutskottet
suppleant i EU-nämnden
suppleant i finansutskottet
suppleant i försvarsutskottet
suppleant i justitieutskottet
suppleant i konstitutionsutskottet
suppleant i kulturutskottet
suppleant i miljö- och jordbruksutskottet
suppleant i Nordiska rådets svenska delegation
suppleant i näringsutskottet
suppleant i skatteutskottet
suppleant i socialförsäkringsutskottet
suppleant i socialutskottet
suppleant i trafikutskottet
suppleant i utbildningsutskottet
suppleant i utrikesutskottet

Mandatperiod
1995–1999
1999–2004
2004–2009
(9 oktober 1995–26 september 2006)
Valkrets Sverige

Född 25 december 1964 (59 år)
Oscar Fredriks församling, Göteborgs och Bohus län
Politiskt parti Vänsterpartiet
Övrig politisk
anknytning
Socialist Party USA
Yrke montör, redaktör, politiker
Maka Ann Måwe
Barn 3
Webbplats vansterpartiet.se

Tor Jonas Sjöstedt, född 25 december 1964 i Oscar Fredriks församling i Göteborg,[4] är en svensk politiker (vänsterpartist), författare och frilansjournalist. Han var partiledare för Vänsterpartiet mellan januari 2012 och oktober 2020. Han var ledamot i Europaparlamentet 1995–2006 och riksdagsledamot 2010–2020.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jonas Sjöstedt är uppvuxen i Göteborg. Till följd av hans fars arbete som ingenjörvattenkraftstationer flyttade familjen runt mycket och han bodde under uppväxten också i bland annat Sundsvall, Västerås och Vänersborg.[5] Han blev tidigt politiskt engagerad och gick med i Kommunistisk ungdom 1978.[6] 1983 flyttade Sjöstedt till Luleå där han gick tvåårig social gymnasielinje på Hermelinsskolan.[7] Samtidigt arbetade han för Elevorganisationen i Stockholm.[8] Därefter återvände han en tid till Göteborg, där han var redaktör för Röd Press. Han bosatte sig 1990 i Umeå, där han arbetade som montörVolvo Lastvagnars anläggning.

Sjöstedt är gift med Ann Måwe[9] som sedan 2019 är Sveriges ambassadör i Vietnam. Paret har tvillingar födda 2007, och Sjöstedt har även en vuxen dotter från ett tidigare förhållande.

Europaparlamentariker[redigera | redigera wikitext]

Sjöstedts engagemang på nej-sidan i samband med folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 tog honom in i politiken på riksplanet. Efter att Sverige gått med i EU ställde han upp i Europaparlamentsvalet 1995, och blev invald som en av tre vänsterpartister. Han omvaldes 1999 och 2004.[10] I Europaparlamentet satt han i gruppen GUE/NGL och var bland annat ledamot i miljöutskottet och ersättare i budgetkontrollutskottet. Han avgick som ledamot 2006.

New York[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha lämnat Europaparlamentet flyttade Sjöstedt till New York där hans fru Ann Måwe var diplomat (bland annat ambassadråd för Mellanösternfrågor) på Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna. Under tiden i New York var Sjöstedt aktiv på gräsrotsnivå i Socialist Party USA.

Han debuterade under denna tid också som skönlitterär författare, med en trilogi kriminalromaner i europaparlamentsmiljö, och gav ut intervjuboken Masthugget, Moskva, Madrid. Efter historiska skildringen Masthugget, Moskva, Madrid: Berättelsen om Bengt och Greta kom samma år deckaren Sammanflöden, som året efter följdes av Sahara och Spanska brev. De tre sistnämnda är de tre delarna i en sammanhållen trilogi.[11]

Riksdagsledamot[redigera | redigera wikitext]

Jonas Sjöstedt i sitt första maj-tal i Stockholm 2012.

Efter att ha flyttat tillbaka till Sverige ställde Sjöstedt upp i riksdagsvalet 2010 och blev invald från Västerbottens läns valkrets på plats 202. Nästan 1/3 av vänsterpartiets väljare i valkretsen valde att personvalsrösta på honom.[12] Efter att ha avgått som partiledare lämnade Sjöstedt även riksdagen i november 2020.

Partiledare[redigera | redigera wikitext]

Den 5 juli 2011 meddelade Sjöstedt att han ställde upp som kandidat till partiledarposten i Vänsterpartiet.[13] Senare gick även Ulla Andersson, Hans Linde och Rossana Dinamarca ut med kandidaturer, medan dåvarande partiledaren Lars Ohly meddelade att han ej ställde upp för omval. Den 10 december 2011 föreslog valberedningen Sjöstedt som partiledare. Han valdes den 6 januari 2012 av partiets kongress till ny ordförande, med 179 röster mot 39 för Dinamarca.[14] Som partiledare har han ständigt lyft frågan om att förbjuda vinster i välfärden.

I januari 2020 förklarade Sjöstedt att han inte skulle ställa upp för omval vid Vänsterpartiets kongress som var planerad till maj samma år.[15] På grund av coronakrisen sköts kongressen upp till oktober, då Sjöstedt efterträddes av Nooshi Dadgostar. Vid Sjöstedts avgång var han den partiledare som hade högst förtroendesiffror av alla; 45 procent av Sveriges befolkning hade förtroende för honom i den sista Sifo-mätningen.[16]

Efter partiledartiden[redigera | redigera wikitext]

Efter avgången från posten som partiledare flyttade Jonas Sjöstedt till Vietnam, där hans familj redan befann sig.[17] Han har sedan flytten varit verksam som frilansskribent, med reportage, kritik och intervjuer i bland annat Flamman och Dagens ETC.[18][19]

Sjöstedt är Vänsterpartiets toppkandidat inför Europaparlamentsvalet 2024.[20]

Uppdrag i riksdagen[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 2003 – EMU: Fakta, argument och myter. Stockholm: Vänsterpartiet. Serie: Röda EU-tema, 1653-7661;1
  • 2005 – EU:s nya konstitution: Centralstyre och marknadsliberalism. Bryssel: Vänsterpartiet/GUE/NGL. Serie: Röda EU-tema, 1653-7661;4
  • 2009 – Masthugget, Moskva, Madrid: Berättelsen om Bengt och Greta. Stockholm: Carlsson. ISBN 978-91-7331-228-8 (historisk skildring, debut som skönlitterär författare)
  • 2009 – Brev till en broder! Spanienkämpen Bengt Segersons personliga skildring från det spanska inbördeskriget (sammanställd av Jonas Sjöstedt). Simrishamn: Svenska Spanienfrivilligas vänner. ISBN 978-91-633-5439-7
  • 2009 – Sammanflöden. Umeå: h:ström - Text och kultur. ISBN 978-91-7327-084-7 (deckare)
  • 2010 – Sahara. Umeå: h:ström - Text och kultur. ISBN 978-91-7327-122-6 (deckare)
  • 2010 – Spanska brev. Umeå: h:ström - Text och kultur. ISBN 978-91-7327-134-9 (politisk thriller)
  • 2011 – Eurokrisen & vänsterns svar. Bryssel: GUE/NGL.
  • 2021 – Allt kommer att bli bra : memoarer. Nordh, Jessica; Sjöstedt Jonas. Allt kommer att bli bra: memoarer. [Stockholm]: Albert Bonniers förlag. Libris hwghfhmgfc3069l6. ISBN 9789100189242 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gudrun Nordborg utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 4 november 2020 sedan Sjöstedt avsagt sig sitt uppdrag. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2020/21:22 (§ 2) och 2020/21:27 (§ 2).
  2. ^ Sjöstedt var invald som ordinarie riksdagsledamot för Västerbottens läns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll 2010/11:1 (§ 2), 2014/15:1 (§ 2) och 2018/19:1 (§ 2).
  3. ^ ”Jonas Sjöstedt (V)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Jonas-Sjostedt_b4bf17ad-b37d-44ee-bf62-eaf4942a2a43/. Läst 5 februari 2023. 
  4. ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Sjöstedt, Tor Jonas
  5. ^ ””Det är roligare att vara vuxen än att vara barn””. Dagens Nyheter. 29 januari 2012. http://www.dn.se/livsstil/det-ar-roligare-att-vara-vuxen-an-att-vara-barn. 
  6. ^ ”V-kandidater kommenterade kommunism”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/v-kandidater-kommenterade-kommunism. Läst 15 oktober 2017. 
  7. ^ ”"Jag beundrade Jonas inser jag nu"”. nyheter24.se. 26 februari 2013. https://nyheter24.se/nyheter/politik/739625-jag-beundrade-jonas-inser-jag-nu. Läst 1 september 2019. 
  8. ^ ”En ny bild av en ny partiledare”. Västerbottens Folkblad. 5 januari 2012. http://www.folkbladet.nu/280324/en-ny-bild-av-en-ny-partiledare. 
  9. ^ ”Som vi skrev i föregående nr av EB - PDF”. docplayer.se. https://docplayer.se/18753297-Som-vi-skrev-i-foregaende-nr-av-eb.html. Läst 1 september 2019. 
  10. ^ ”Registeruppgifter: Jonas Sjöstedt”. Europaparlamentet. Arkiverad från originalet den 13 september 2019. https://web.archive.org/web/20190913153132/http://www.europarl.europa.eu/parlArchives/mepArch/alphaOrder/view.do?language=SV&id=2268. Läst 12 februari 2013. 
  11. ^ Lindqvist, Inga-Lina (3 april 2012). ”V & fasa”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/XwdJlm. Läst 13 december 2018. 
  12. ^ ”Västerbottens län - Personröster - Val 2010”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120219083156/http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rvalkrets/28/personroster.html. Läst 5 juli 2011. 
  13. ^ ”Sjöstedt: Partiet måste förändras”. Aftonbladet. 5 juli 2011. http://www.aftonbladet.se/nyheter/almedalen2011/article13276548.ab. 
  14. ^ ”Jonas Sjöstedt ny V-ledare”. SVT Nyheter. 6 januari 2012. http://www.svt.se/nyheter/sverige/jonas-sjostedt-ny-v-ledare. 
  15. ^ Berg, Daniel; Makar, Maria (15 januari 2020). ”Jonas Sjöstedt avgår – ställer inte upp för omval”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jonas-sjostedt-avgar-staller-inte-upp-for-omval. Läst 15 januari 2020. 
  16. ^ ”Sifo: Förtroenderas för Busch och Kristersson – Sjöstedt överlägsen”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/busch-och-kristersson-tappar-stort-i-fortroende/. Läst 1 december 2020. 
  17. ^ Berg, Daniel; Makar, Maria (15 januari 2020). ”Jonas Sjöstedt avgår – ställer inte upp för omval”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jonas-sjostedt-avgar-staller-inte-upp-for-omval. Läst 2 juli 2023. 
  18. ^ Sjöstedt, Jonas. ”Jonas Sjöstedt”. Flamman. https://www.flamman.se/author/jonas-sjostedt/. Läst 2 juli 2023. 
  19. ^ ”Wagenknecht kan orsaka skilsmässa i tysk vänster”. Dagens ETC. 15 februari 2023. https://www.etc.se/kommentar/wagenknecht-kan-orsaka-skilsmaessa-i-tysk-vaenster. Läst 2 juli 2023. 
  20. ^ ”Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin i topp på Vänsterpartiets EU-lista”. Vänsterpartiet. 20 januari 2024. https://www.vansterpartiet.se/nyheter/jonas-sjostedt-och-hanna-gedin-i-topp-pa-vansterpartiets-eu-lista/. Läst 21 januari 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Partipolitiska uppdrag
Företräddes av
Lars Ohly
 Vänsterpartiets partiledare
2012–2020
Efterträddes av
Nooshi Dadgostar